Thorild Wulffs resa till Kina, Japan och Indonesien (1912 - 1914) [sv]

Thorild Wulffs resa till Kina, Japan och Indonesien (swedish)

Expeditions and explorations (The National Museums of World Culture)

Description
Konsthantverksmuseet Röhsska museet i Göteborg leder sitt ursprung tillbaka till en donation 1901. Efter att museibyggnadens utformning 1910 hade fastställts, fann man att man inte hade råd till att helt fylla den med samlingar. [sv]
Event type
Dataset owner
License
Public Domain Dedication (CC0) applies to the information on this page
Last changed
25/01/2018 11:06:30
23/05/2020 01:11:14
Published
Status

URI
http://kulturnav.org/10fb2050-e2b1-4a1d-935e-775deb784e3e | RDF/XML | JSON-LD
Name
Thorild Wulffs resa till Kina, Japan och Indonesien
Swedish

Description
Konsthantverksmuseet Röhsska museet i Göteborg leder sitt ursprung tillbaka till en donation 1901. Efter att museibyggnadens utformning 1910 hade fastställts, fann man att man inte hade råd till att helt fylla den med samlingar.
Swedish

Wikipedia

Timespan
1912 - 1914

-Earliest time
1912
-Latest time
1914
Event type
Norwegian bokmål

Swedish

Norwegian nynorsk

Text

Konsthantverksmuseet Röhsska museet i Göteborg leder sitt ursprung tillbaka till en donation 1901. Efter att museibyggnadens utformning 1910 hade fastställts, fann man att man inte hade råd till att helt fylla den med samlingar. Revolutionen i Kina 1911 hade skapat instabila politiska förhållanden, och man menade att kunna utnyttja dessa till att till ett billigt pris köpa kinesiska konstföremål och på det sättet fylla den tomma platsen i byggnaden. Thorild Wulff hade varken språkkunskaper eller konstvetenskapliga kvalifikationer, men fick ändå uppdraget på grund av sin äventyrslust och framåtanda. Som hjälpare hade han Erik Nyström, som trots sin ungdom hade varit kemiprofessor vid universitetet i Taiyuan, som vid denna tid var stängt. I sin dagbok och brevväxling, som utgavs 1966, framstår Wulff som fullständigt hämningslös. Redan på planeringsstadiet skrev han om sig själv som "röfvarhövding", och i dagboken beskriver han sina växlande framgångar som tjuv i kinesiska tempel.
Bernhard Karlgren, som 1918 skulle bli Sveriges första professor i kinesiska och 1939 också bli chef för Östasiatiska museet i Stockholm, besåg 1915 Wulffs samlingar på Röhsska museet, som då ännu inte hade öppnat. I ett brev till sin fästmö skriver han att man betalat dyrt för värdelösa saker, men också liksom av en slump förvärvat en del rariteter. Han skriver vidare att man på museet var förargad på Wulff för att han låtit packa så illa att hälften av sakerna var sönder när de kom fram. Han citerar museiintendenten Axel Nilsson: "När han reste kunde han ändå lite, men när han kom tillbaka var han okunnigare och omöjligare än någonsin".
I dagboken uttalar Wulff sig mycket negativt om Kina och kinesiska förhållanden. Trots detta stannade han längre än han hade planerat, och han samlade också föremål för Etnografiska museet i Stockholm.
Från Kina reste Wulff 1914 till Japan, där han samlade från ainu-folket på Hokkaido. På hemvägen besökte han dagens Indonesien, där han samlade från Sumatra, Java, Bali och Lombok. Dessa samlingarna befinner sig på Etnografiska museet. (Wikipedia 2015)

Swedish

Happened at
Indonesien, Japan, Kina, Inre Mongoliet

-Place (text)
Indonesien, Japan, Kina, Inre Mongoliet
Swedish
Reference
Wulff, Thorild (1966). Resa till Kina år 1912: dagboksanteckningar m.m.
Swedish

Carlotta-SMVK
2899591

-Id
2899591
-System
Carlotta-SMVK
DigitaltMuseum
021217431448
-Id
021217431448
-System
DigitaltMuseum