Odhner, Wilgodt Theophil (1845 - 1905) [sv]

Andre språk: Odhner, Wilgodt Theophil (svensk)

Uppfinnare i Sverige (Tekniska museet) [sv]

Beskrivelse
Willgodt Theophil Odhner (1845-1905) var en svensk uppfinnare och ingenjör. Han uppfann en räknemaskin som var praktisk och lätt att använda. Han grundade en fabrik i Sankt Petersburg 1880. Efter den ryska revolutionen 1917 flyttade bolaget till Sverige. Räknemaskinen var en stor succé och tillverkades fram till 1970-talet. [sv]
Livsrolle
Ansvarlig forvalter
Tekniska museet (Museum) [sv] forvalter informasjonen på denne siden
Kontaktinformasjon
Datasetets innehåll: samlingsinfo@tekniskamuseet.se [sv]
Personuppgifter: info@tekniskamuseet.se [sv]
Lisens
Ingen rettigheter reservert (CC0) gjelder informasjonen på denne siden og ikke noen verk/objekter opprettet av aktøren
Sist lagret
19.03.2024 21:13:40
23.03.2024 05:13:43
Publisert
Status

URI
http://kulturnav.org/ec0fa51d-47b5-41b3-b6e3-448d0d35ffe1 | RDF/XML | JSON-LD
Navn
Odhner, Wilgodt Theophil
Svensk

Fornavn
Wildgodt
Svensk

Mellomnavn
Theophil
Svensk

Etternavn
Odhner
Svensk

Tittel
Uppfinnare

-Tittel
Uppfinnare
Svensk
Beskrivelse
Willgodt Theophil Odhner (1845-1905) var en svensk uppfinnare och ingenjör. Han uppfann en räknemaskin som var praktisk och lätt att använda. Han grundade en fabrik i Sankt Petersburg 1880. Efter den ryska revolutionen 1917 flyttade bolaget till Sverige. Räknemaskinen var en stor succé och tillverkades fram till 1970-talet.
Svensk

Willgodt Theophil Odhner was an inventor and engineer. He invented a calculator and founded a factory in St. Petersburg in 1880. After the Russian Revolution in 1917, the company moved to Sweden. The calculator was a huge success and was manufactured until the 1970s.
Engelsk

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Fødsel
10.08.1845

-Tidspunkt
10.08.1845
Død
15.09.1905

-Tidspunkt
15.09.1905
Livsrolle
-Livsrolle
Bokmål

Svensk

Engelsk

Estisk

Finsk
Kjønn
Bokmål

Nynorsk

Man
Svensk

Man
Engelsk

Tysk

Estisk

Biografi

Uppväxt och studier

Willgodt Theophil Odhner föddes 1845 i Dalby socken i Värmland. Han var äldste sonen till bruksförvaltaren Theophil Dynamiel Odhner och Fredrika Sophia Wall. Familjen var släkt med den berömde uppfinnaren John Ericsson och hans bror, järnvägsbyggaren Nils Ericson. Theophil Dynamiel Odhner var intresserad av bland annat matematik och har även skrivit en avhandling inom ämnet.

Willgodt Odhner fick lämna skolan när han var tolv år gammal. Det fanns en stor familj hemma och faderns lön räckte inte till. Den unge Odhner flyttade till Stockholm där han arbetade hos sin farbror, lamphandlaren Aron Odhner. Willgodt Odhner var dock mycket intresserad av teknik och började arbeta på en mekanisk verkstad i Stockholm.
Mellan 1864 och 1866 studerade han vid Teknologiska Institutet i Stockholm (dagens Kungliga Tekniska Högskola).

Willgodt Odhner i Ryssland

På den tiden var Ryssland möjligheternas land för svenska ingenjörer och många sökte sig till bröderna Nobelsöppnas i nytt fönster ryska företag. Willgodt Odhner kom till Sankt Petersburg 1868 och började arbeta på Ludvig Nobels verkstäder. Senare arbetade han på kejserliga verkstäder i samma stad, en stor anläggning med sedeltryckeri, pappersverk och myntverk.

Redan under sin tid hos Ludvig Nobel började Willgodt Odhner arbeta med sin uppfinning, räknemaskinen.
Idén med en räknemaskin var inte ny. Den första räknemaskinen konstruerades redan 1642 av den franska fysikern Blaise Pascal (1623-1662). Maskinen bestod av flera kugghjul som vreds runt med hjälp av ett stift. Den var svår att använda och kunde bara hantera addition och subtraktion. 1672 började den berömde tyske matematikern Gottfried Wilhelm von Leibnitz tillverka en räknemaskin för alla fyra räknesätten. Leibnitz maskin hade så kallade trappvalsar, det vill säga valsar med kuggar av olika längder. Det var denna konstruktion som senare även andra uppfinnare använde, exempelvis tysken Philip Hahn (1739-1790). Han konstruerade den första användbara räknemaskin för alla fyra räknesätten. Dessa tidiga räknemaskiner tillverkades bara i enstaka exemplar men 1821 började fransmannen Charles Xavier Thomas (1785-1870) tillverka sin räknemaskin, ”Arithmométre”, i stor skala. Mellan 1821 och 1878 tillverkades 1500 sådana Thomas-maskiner. Dessa maskiner var dock mycket dyra och inte särskilt praktiska.
Willgodt Odhner ville tillverka en liten och enkel räknemaskin. Den skulle vara lätt att använda och tillräckligt billig för att kunna köpas av alla som behövde en räknemaskin. Med Ludvig Nobels stöd arbetade Wilgodt Odhner mycket och envist, mest på sin fritid. Hans räknemaskin hade ett pinnhjulssystem. Systemet består av två vridbara skivformade delar som var förenade med varandra. Den ena delen är fäst vid en axel utgående från veven. Den andra delen kan vridas med hjälp av en inställningsarm. Allteftersom den vrids förs kuggar som befinner sig i periferin fram. Om exempelvis siffran 3 ställs in kommer tre kuggar att föras fram och gripa ett annat hjul som i sin tur kan vrida sifferhjulet, som gör att 3 blir synlig i en lucka i räknemaskinen.
Den första modellen var färdig 1876. Wilgodt Odhner gjorde ytterligare förbättringar och tog patent på sin uppfinning i Tyskland 1878 och i Sverige året därpå. Wilgodt Odhner och Ludvig Nobel kom överens om ett fortsatt samarbete. De skulle dela på intäkterna när tillverkningen av räknemaskiner kom igång. Samarbetet verkar inte ha gått särskilt bra eftersom Wilgodt Odhner slutade nämna det i sina brev till familjen i Sverige efter en tid. Enligt Tord Jöran Hallberg i ”IT-Gryning” skar sig samarbetet eftersom Odhner tog mer resurser i anspråk än vad Ludvig Nobel kunde tolerera.
1880 grundade han sin egen fabrik i Sankt Petersburg. Den inrymdes i en liten verkstad. Sex år senare kom tillverkningen av räknemaskiner, eller arithmometrar, äntligen igång. Efterfrågan ökade snabbt och 1894 byggdes en större fabriksbyggnad bredvid den gamla verkstaden. Förutom räknemaskiner tillverkade hans fabrik tryckmaskiner, vändkors, grammofonverk och mycket annat. Under det rysk-japanska kriget 1904-1905 och första världskriget stoppades tillverkning av räknemaskiner och istället utförde fabriken beställningar från ryska staten.

Willgodt Odhners död och flytten till Sverige

Willgodt Odhner avled 1905 i en hjärtsjukdom. Hans son Alexander Odhner och svärsonen Karl Siewert tog över. Fram till 1917 tillverkade Odhners ryska fabrik nästan 30000 räknemaskiner. De flesta var avsedda för den ryska marknaden, men en del exporterades till Sverige och övriga Europa.

Efter den ryska revolutionen 1917 bestämde Alexander Odhner och Karl Sievert att flytta verksamheten till Sverige. Det nya svenska företaget fick namnet AB Original-Odhner och en ny fabrik byggdes i Göteborg. 1942 köptes företaget av AB Åtvidabergs Industrier (som 1965 bytte namn till Facit AB). Odhners räknemaskiner var populära i hela världen och tillverkades fram till 1970-talet, då japanska billiga och enkla elektroniska miniräknare började komma ut på marknaden.

Text: Alexandra Selivanova

Svensk

Early years and education
Willgodt Theophil Odhner was born in 1845 in the Swedish province of Värmland, the eldest son of Theophil Dynamiel Odhner, a factory manager, and Fredrika Sophia Wall. The family was related to the famous inventor John Ericsson and his brother, railway constructor Nils Ericson.

Willgodt had to leave school when he was 12 years old. His father´s income was not enough to support their large family. The young Willgodt moved to Stockholm, where he worked with his uncle, lamp merchant Aron Odhner. Willgodt was very interested in technology and studied at the Institute of Technology in Stockholm (which is today the Royal Institute of Technology) from 1864 to 1866.

Willgodt Odhner in Russia
Russia was the land of opportunity for Swedish engineers during this period, and many sought employment with the Nobel brothers´ Russian company. Willgodt came to St. Petersburg in 1868 and started working at Ludvig Nobel´s workshops. Later he worked at the emperor´s workshops in the same city, a large facility that printed money, produced paper goods and minted coins.

During his employment with Ludvig Nobel, Willgodt began working on his invention, an innovative calculator that would come to be known as the Odhner Arithmometer. The first calculator was constructed as early as 1642 by the French physicist Blaise Pascal (1623-1662). This calculator consisted of several cogwheels that were turned through the use of a pinion. It could only perform addition and subtraction. In 1672, the famous German mathematician Gottfried Wilhelm von Leibnitz began producing a calculator for all four types of calculating. Leibnitz´s device used a stepped drum, i.e. a drum with cogs of different lengths. This construction was later used by other inventors, for example the German Philip Hahn (1739-1790), who created the first useable calculator for all four types of calculating. Only a few copies of these early calculators were produced, but in 1821 the Frenchman Charles Xavier Thomas (1785-1870) began manufacturing his calculator, the “Thomas Arithmometer,” on a large scale. These calculators, however, were very expensive and not particularly practical.

Willgodt wanted to manufacture a small and simple calculator that would be cheap and easy to use. With the support of Ludvig Nobel, he worked very hard on his invention, mostly in his free time. His calculator had a pinwheel system. The system consisted of two wheels that were joined together and could be turned. One wheel was fixed to the crank´s axle, and the other could be turned through the use of a locking lever. As the wheel turned, the pins around it extended peripherally. For example, if the calculator was set to the number 3, then three pins extended and attached to another wheel, which then turned the number wheel and made the number 3 appear in a window in the calculator.

The first model was ready in 1876. Wilgodt patented his invention in Germany in 1878 and in Sweden the following year. In 1880, he founded his own factory in St. Petersburg. The factory was at first situated in a small workshop, but demand for the calculator rapidly increased and in 1894 a larger factory was built next to the old workshop. In addition to calculators, his factory also produced printing presses, turnstiles, gramophones and much more. During the Russo-Japanese War of 1904-1905 and during World War I, production of the calculators was stopped and the factory instead took orders from the Russian government.

Willgodt Odhner´s death and the move to Sweden
Willgodt Odhner died in 1905 from a heart illness. His son Alexander Odhner and son-in-law Karl Siewert took over the business. By 1917, Odhner´s Russian factory had manufactured nearly 30,000 calculators. Most of these were for the Russian market, but some were exported to Sweden and the rest of Europe.
After the Russian Revolution in 1917, Alexander Odhner and Karl Sievert moved their operations to Sweden. The new Swedish company was named AB Original-Odhner, and a new factory was built in Gothenburg. In 1942 the company was bought by AB Åtvidabergs Industrier (which in 1965 changed its name to Facit AB). Odhner´s calculator was popular around the world and was manufactured until the 1970s, when cheap and simple Japanese electronic mini-calculators came onto the market

Engelsk

DigitaltMuseum
021036796898
-Id
021036796898
-System
DigitaltMuseum
Uuid
ec0fa51d-47b5-41b3-b6e3-448d0d35ffe1
ACL (rettigheter)
fe599904-89fa-47d7-9653-bc9c2dca02a2_SHARED
Status
Publisert
Status Lagret av Tidspunkt
Publisert Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) 23.11.2016 08:19:27
Til vurdering Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) 23.11.2016 08:14:21
Publisert Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) 23.11.2016 08:19:27
Ny Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) 22.11.2016 22:46:59

Plassholdere
Nei
Opprettet
22.11.2016 22:46:59
Sist lagret av
root
Sist lagret
19.03.2024 21:13:40
Statusendring
Status Lagret av Tidspunkt
Publisert Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) 23.11.2016 08:19:27
Til vurdering Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) 23.11.2016 08:14:21
Publisert Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) 23.11.2016 08:19:27
Ny Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) 22.11.2016 22:46:59