Carl Gustaf Widlund, född 11 november 1887 i Haga församling i Göteborg, död 2 maj 1968 i Karlstad i Värmland, var en svensk damastvävare och godsägare. Han anses som en av Sveriges skickligaste damastvävare genom tiderna.
Widlund lärde damastteknik vid Johanna Brunssons vävskola i Stockholm och vid Borås vävskola. Han gjorde studieresor i Europa. Widlund donerade vid sin död 1968 hela sin kvarlåtenskap inklusive godset Tranjerdstorp utanför Karlstad i Värmland, till Nordiska museet. I testamentet ingick kvarlåtenskapen av elva damastvävstolar, vävredskap, mängder av textilier, vävjournaler och mönster, brev, foton, dagböcker och kassaböcker. Han var den siste i kedjan av damastvävare, ett manligt yrke med traditioner i Sverige från 1700-talets början. I den ingick bland annat det damastväveri som gjort hans namn känt.
Berit Eldvik på Nordiska museet har i sin bok om Carl Widlund, Den dansande damastvävaren, lyft fram hans livsöde och bakgrunden till det sista stora handväveriet för förstklassigt damastduktyg, det yppersta som funnits i Sverige under 1900-talet.
[sv]
I arbeid...