Cederström, Hjalmar (1880 - 1953) [sv]

Utbildning: BY 1897-1900, Byggnadsyrkesskolan vid Tekniska skolan i Stockholm: Bysan.

Verksamhet: Anställd hos Lindståhl & Törnqvist 1901-1904, hos Erik Lallerstedt 1902.
1904 byggmästare för Ludvikas skolhus.
Verksam i Södertälje (tillsammans med Uno Borg) 1904-1925.
Verksam i Stockholm från 1921.

Andra uppdrag: Bildade AB Bostäder i Södertälje 1916, dess verkställande direktör 1921.
Verkställande direktör i fastighetsbolaget AB Näktergalen.
Chefsarkitekt hos Södersjukhusets byggnadskommitté 1937-1947.
Ledamot i centrala sjukvårdsberedningens styrelse 1943.
Ledamot i styrelsen för Sveriges byggmästareförbund.
Ordförande för internationella sjukhusföreningens studieutskott.
Initiativtagare och ledare för International Medical and Technical Health Service föreningen (IMT-Service) 1950.
Medarbetare i Tidningen Socialdemokraten.

Lärarverksamhet: Tillförordnad lärare vid Konstakademien 1931-1932.Resor: Tyskland och Danmark 1915.
Norge, Danmark, Tyskland, Österrike och Schweiz 1931.
Schweiz (internationella sjukhusföreningens föreläsning) 1934 .
Belgien, Holland, Frankrike, Tjeckoslovakien och Bulgarien 1948-1949.
Libanon 1950.

Medlemskap: STF från 1921, Svenska Teknologföreningen.

Egna skrifter: Södertälje-Södertörns Posten, 1915, Sociala strövtåg i en krigförande stat.
SvD, 1918, Dyrtidsfolk.
Social-Demokraten, 1913, En kritik och ett program.
Byggmästaren, 1932, Rationaliseringssträvande inom sjukvården; ibid år 1938, Entreprenör som projektör; ibid år 1939, Forskningen inom husbyggnadsfacket; ibid år 1940 Forskningsinst., nydaningens redskap; ibid år 1944, Södersjukhuset som ett led i en socialplan.
Stencil: Arbetslöshet och rationalisering 1931.
En högvärdig invalid- och ålderdomsförsörjning, 1941.
Skrifter uppsatser, promemorior rörande planering av sjukhusväsendet och de partiellt arbetsföras situation.
Medarbetare i inhemska och utländska tidskrifter.
Omfattande korrespondens med utlandet.

Verk ett urval:
Byggnader i Södertälje: Länslasarettet 1904; Sinnesslöanstalt vid Väsby 1912-1914; Epidemisjukhuset 1923; 457 bostäder (AB Bostadshus) 1916-1919 och Radhus Oxbacksv 1919.
Södersjukhuset i Stockholm 1937-1944 (tillsammans med Hermann Imhäuser).
Centrallasarettet i Djursholm.
Lasarettet i Kalmar, Finspång, Avesta 1922 (tillsammans med Uno Borg), Bollnäs 1923, och i Ljusdal 1939.
Östhammar sinnesslöanstalt i Strängnäs 1911.
Sanatorium i Löt, Södermanland, 1913.
Epidemisjukhus i Bollnäs 1925. i Söderhamn 1928, Ludvika.
Om- och tillbyggnad av vårdanläggning Salberga sjukhus i Sala 1930.
Källhagens sjukhus i Vänersborg 1930.
Västra Marks sjukhus i Örebro 1931.
Ryhovs sjukhus i Jönköping 1934.
Vipeholms sjukhus i Lund 1935-1937.
Sophiahemmet, sjukavdelning II och IV, sjukavdelning för personal, Stockholm 1928.
Norrtälje lasarett.
Eirasjukhuset i Stockholm.
Bostadshus för personal vid Södersjukhuset, Ringv 56-60, Stockholm 1944 (tillsammans med Hermann Imhäuser).
Ålderdomshemmet i Botkyrka, skolor, tingshus, museer, fabriker och villor mm.