Skipsreder

A shipowner, ship owner or ship-owner is the owner of a ship. They can be merchant vessels involved in the shipping industry or non commercially owned. In the commercial sense of the term, a shipowner is someone who equips and exploits a ship, usually for delivering cargo at a certain freight rate, either as a per freight rate (given price for the transport of a certain cargo between two given ports) or based on hire (a rate per day). Shipowners typically hire a licensed crew and captain rather than take charge of the vessel in person. Usually the shipowner is organized through a company, but also people and investment funds can be shipowners. If owned by a ship company, the shipowner usually performs technical management of the vessel through the company, though this can also be outsourced or relayed onto the shipper through bareboat charter.

Shipowners are usually members of a national Chamber of Shipping such as the UK Chamber of Shipping. The International Chamber of Shipping is the global organisation for ship-owners and their respective national chambers, representing approximately 80% of the entire world shipping tonnage.

Reeder ehk laevaomanik on ettevõtja, kes valdab laeva ja kasutab seda oma nimel ning on kantud vastavasse laevaregistrisse. Reederina käsitatakse ka isikut, kes on võtnud laeva omanikult lepinguga kohustused ja vastutuse laeva meresõiduohutuse alase korraldamise ja tehnilise teenindamise eest.

Reiar eller skipsreiar er etter sjørettsleg terminologi den eller dei personane som utstyrer og driv eit skip for eiga rekning.

Normalt er reiaren også eigaren av skipet, men det kan også berre vere leigd inn eller vere rekvirert til bruk. Det er reiaren som tilset skipsførar og mannskap og som ber husbondsansvaret for dei. Reiaren kan vere ein enkeltperson eller ei sammenslutning, til dømes eit ansvarleg selskap eller eit aksjeselskap.

En redare är en person som är "herre över driften av ett fartyg". Ett flertal mycket viktiga rättsbegrepp är kopplade till redarstatusen i bland annat Sjölagen. Vilken typ av fartyg som disponeras över saknar i princip betydelse för att en person kallas för redare; det kan vara fråga om såväl ett oceangående fraktfartyg som en privat segelbåt. Företag som bedriver handelsjöfart kallas rederi. I sjölagen delas rederierna upp i rederi och partrederi där två eller flera personer avtalar om att bedriva handelssjöfart med eget fartyg.

I dagligt tal är redare ofta synonymt med den sakrättsliga ägaren av fartyget. Ur en juridisk synvinkel är detta dock inte fallet; en redare kan äga fartyg men han kan även hyra det, det vill säga befrakta ett fartyg (befraktning). För att en person som genom ett certeparti befraktat ett fartyg skall få status som redare krävs att en viss nivå av "självständighet" från ägaren har uppnåtts. Så är fallet till exempel om fartyget befraktas på ett bare boat-certeparti, där befraktaren hyr fartyget utan besättning. Begreppet redare bör inte tas för synonymt med det engelska begreppet "ship-owner" (fartygsägare). I engelskan existerar begreppet redare nämligen inte som ett självständigt begrepp; "ship-owner" hänför till den sakrättsliga ägaren av fartyget medan till exempel en bare boat-befraktare benämns "bare boat charterer", även om de rättsliga funktionerna är de samma. Redare skall heller inte förväxlas med det juridiska begreppet "transportör"; redare syftar på driften av själva fartyget medan transportör syftar på transport av gods. Redare är heller inte synonymt med transportör även om redaren och transportören kan vara samma person.

Exempel: En ägare av ett fartyg låter fartyget befraktas på ett tidscerteparti (tidsbefraktning). Ägaren behåller således sin status som redare. Befraktaren ingår ett transportavtal med en tredje person för transport av styckegods från Hongkong till Rotterdam. Under resan kolliderar fartyget med ett annat fartyg. Ägaren/redaren är då den som kan hållas för ansvarig även om transportören/befraktaren bestämt var och när fartyget skall lasta och lossa. Skulle godset sedan komma fram till Rotterdam i skadat skick är det transportören/befraktaren, inte redaren/ägaren som är ansvarig i förhållande till transportkunden.