Jungner, Waldemar (1869 - 1924) [sv]

Andre språk: Jungner, Waldemar (svensk)

Uppfinnare i Sverige (Tekniska museet) [sv]

Beskrivelse
Waldemar Jungner (1869-1924) var en prästson som drömde om att bli uppfinnare. Han slet hårt, trots sin dåliga hälsa. 1899 tog han patent på en sorts batteri som var hållbart och kunde fungera under extrema förhållanden. Företaget som grundades av Waldemar Jungner finns än idag. [sv]
Livsrolle
Ansvarlig forvalter
Tekniska museet (Museum) [sv] forvalter informasjonen på denne siden
Kontaktinformasjon
Datasetets innehåll: samlingsinfo@tekniskamuseet.se [sv]
Personuppgifter: info@tekniskamuseet.se [sv]
Lisens
Ingen rettigheter reservert (CC0) gjelder informasjonen på denne siden og ikke noen verk/objekter opprettet av aktøren
Sist lagret
19.03.2024 21:38:43
23.03.2024 05:13:34
Publisert
Status

URI
http://kulturnav.org/99a7ba66-960a-4bd1-9221-8fb32c68e2da | RDF/XML | JSON-LD
Navn
Jungner, Waldemar
Svensk

Fornavn
Ernst Waldemar
Svensk

Etternavn
Jungner
Svensk

Tittel
Uppfinnare

-Tittel
Uppfinnare
Svensk
Beskrivelse
Waldemar Jungner (1869-1924) var en prästson som drömde om att bli uppfinnare. Han slet hårt, trots sin dåliga hälsa. 1899 tog han patent på en sorts batteri som var hållbart och kunde fungera under extrema förhållanden. Företaget som grundades av Waldemar Jungner finns än idag.
Svensk

Waldemar Jungner dreamed of becoming an inventor and worked extremely hard despite his bad health. In 1899, he patented a battery that could run under extreme conditions.
Engelsk

Store norske leksikon

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Fødsel
19.06.1869

-Tidspunkt
19.06.1869
Død
30.08.1924

-Tidspunkt
30.08.1924
Livsrolle
-Livsrolle
Bokmål

Svensk

Engelsk

Estisk

Finsk
Kjønn
Bokmål

Nynorsk

Man
Svensk

Man
Engelsk

Tysk

Estisk

Biografi

Barndom och studier

Ernst Waldemar Jungner föddes 1869 i Västergötaland. Han var yngst i en stor syskonskara. Föräldrarna var kyrkoherden Jonas Jungner och Josefina Blomberg. Jonas Jungner led av både hjärtfel och svår astma och dog när Waldemar Jungner var 13 år gammal.

1869 var ett nödår. Sverige drabbades av missväxt och hungersnöd. Detta påverkade den nyfödde Waldemar Jungners hälsa. Senare fick han dessutom mässling och scharlakansfeber, med svåra följdsjukdomar. Men han var snabbtänkt, nyfiken och läste mycket. Han hade också ett stort intresse för musik. Han hade en bra sångröst och lärde sig spela både piano och fiol.

När Waldemar Jungner var 11 år gammal började han studera vid Skara högre allmänna läroverk och tog studenten 1889. Under skolåren utvecklade han ett stort intresse för naturvetenskap och kemi. Han läste gärna böcker om de stora uppfinnarna och inspirerades av den kände svenske fysikern och kemisten Svante Arrhenius. 1889 kom Waldemar Jungner till Uppsala universitet där han studerade kemi, matematik, astronomi, botanik, geologi och latin. Två år senare tog han kandidatexamen. Han stannade i Uppsala i ett år till för att lära sig mer om kemi och elektricitet. Sedan studerade han vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm för att förbereda sig för sitt yrkesval. Waldemar Jungner ville bli uppfinnare.
Första uppfinningar

De första åren som uppfinnare blev svåra. Waldemar Jungner hade väldigt lite pengar och det var svårt att hitta finansiärer. Det fanns inte så många som trodde på honom. Waldemar Jungner slet hårt, trots sin svaga hälsa. Hans första uppfinning var en brandlarmsapparat som kallades för Pyrofonen. Principen bakom uppfinningen var att olika metaller utvidgar sig olika mycket när de utsätts för värme. Pyrofonen bestod av seriekopplade hoplödda järn- och koppartrådar. Lödfogarna var isolerade med ullgarn. Koppartrådarna stod i förbindelse med en signalapparat. Vid uppvärmning skulle spänningar i metallem få en magnetnål göra utslag och utlösa larm. Uppfinningen visade sig vara användbar, men tillverkades aldrig i större skala. Waldemar Jungner experimenterade även med elektrisk sodaframställning, elektriska transportrör och en bergborrningsapparat. Den sistnämnda uppfinningen tog han patent på i flera länder.
Jungners ackumulator

Som Waldemar Jungner själv berättat började han fundera på sin ackumulator redan 1890, när han var på väg till Uppsala med tåg. Tåget passerade en älv och enligt honom själv började han ”ofrivilligt tänka på all den energi som rann bort utan gagn. Varför då ej kunna tillgodogöra sig all denna kraft istället för att elda bort åt kråkorna 95 % av värmevärdet i de dyra engelska stenkolen? Skulle man ej kunna konstruera ett lätt och transportabelt kraftmagasin, som efter laddning i vattenfallen kunde användas för tågets framdrivande?” Den enda ackumulatorn (ett laddningsbart batteri) som fanns på den tiden var blyackumulatorn. Waldemar Jungner ansåg att den inte höll måttet. Istället ville han konstruera en ackumulator med oföränderlig basisk elektrolyt. (Elektrolyt är en substans, oftast en vätska, som kan leda elektrisk ström.) Detta innebar att elektrolyten bara skulle leda den elektriska strömmen. Den skulle inte delta i den kemiska reaktionen som gav upphov till strömmen och förbrukas, vilket var fallet med elektrolyten i blyackumulatorn. Dessutom experimenterade Waldemar Jungner med ett flertal metaller som hade bättre egenskaper än bly och kunde vara lämpliga att använda som elektroder i en ackumulator. Han arbetade systematiskt och provade alla möjliga kombinationer av metaller och elektrolyter. Målet var att skapa en ackumulator som var hållbar och kunde fungera även under extrema förhållanden. Waldemar Jungners första fungerande ackumulator var ett silver-kadmium batteri. En bil med ett sådant batteri provkördes i Stockholm år 1900. Bilen körde nästan 150 kilometer i sträck utan att batteriet behövde laddas om. Waldemar Jungner tyckte dock att silver och kadmium var för dyra och ersatte dem med nickel och järn. Han tog patent på sin uppfinning 1899 och 1900 bildades företaget Ackumulator Aktiebolaget Jungner. Företaget hyrde en villa i Kneippbaden utanför Norrköping och tillverkningen kunde komma igång.

Två år efter Waldemar Jungner tog den kände uppfinnaren Thomas Edison patent på en nickel-järnackumulator. Ackumulator Aktiebolaget Jungner hamnade i en långvarig patenttvist med Edison. Thomas Edison hade stora ekonomiska resurser och Waldemar Jungner lyckades inte vinna. Han var istället tvungen att börja konkurrera med Edisons företag. Patenttvisten och konkurrensen gjorde att Ackumulator Aktiebolaget Jungner fick stora ekonomiska svårigheter. Krisen förvärrades när fabriksvillan brann ner 1905. Waldemar Jungner överlät då sitt ackumulatorpatent åt andra företagare och började ägna sig åt andra projekt. Bland annat uppfann han en metod för att samtidigt framställa cement och kalium oxid.

Waldemar Jungners företag kämpade sig igenom svåra tider och fick till slut namnet Svenska Ackumulator Aktiebolaget Jungner. Tillverkningen skedde i Oskarshamn. Idag heter företaget Saft AB och tillverkar nickel-kadmium batterier. Dessa batterier är väldigt slitstarka, men har låg kapacitet. Därför används de främst som reservkraft eller på platser med extrema temperaturer.

När Umberto Nobile och hans kamrater som deltog i den tragiska expeditionen till Nordpolen 1928 skulle räddas kastades flera ackumulatorer ner från ett flygplan för att få expeditionens radio att fungera. Waldemar Jungners nickel-järnackumulatorer var de enda som fungerade.

Waldemar Jungner valdes in i Ingenjörsvetenskapsakademien 1922 och två år senare fick han Kemistsamfundets Oscar Carlson-medalj. Waldemar Jungner avled 1924 i lunginflammation, 55 år gammal.

Text: Alexandra Selivanova

Svensk

Childhood and studies
Ernst Waldemar Jungner was born in 1869 in Västra Götaland County, Sweden. His parents, Jonas Jungner and Josefina Blomberg, were ministers. Jonas Jungner suffered from a heart condition and severe asthma and died when Waldemar Jungner was 13 years old.

Failed harvests in 1869 caused famine throughout Sweden. This affected the newborn Waldemar’s health. He was later struck with measles and scarlet fever, and suffered serious complications with both. But he was curious and read a lot. At age eleven, he began studies at Skara upper secondary school and graduated in 1889. Throughout his years at school, he loved to read books about the great inventors and was inspired by the famous Swedish physicist and chemist Svante Arrhenius. In 1889, Waldemar began at Uppsala University, where he studied chemistry, mathematics, astronomy, botany, geology and Latin. He continued his studies at the Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm. Waldemar Jungner wanted to be an inventor.

His first inventions
Waldemar’s first years as an inventor were difficult. There were few who believed in him. Waldemar worked hard. His first invention was a fire alarm called “Pyrofonen”. The principle behind the invention was that different metals expanded at different rates and dimensions when exposed to heat. Pyrofonen consisted of a series of iron and copper wires soldered together. The copper wires were connected to a signal apparatus. When heated, the tension in the metal would cause a magnetic needle to deflect and activate the alarm. Waldemar Jungner also experimented with electric sodium carbonate production, electric conveyor tubes and a rock drilling device that he patented in several countries.

Jungner’s accumulator
Waldemar began to think about his accumulator in 1890 while on a train to Uppsala. The train passed ariverand he began “involuntarily thinking about all the energy that was expended without gain. Wouldn´t it be possible to construct a light and transportable power reservoir, which after charging in a waterfall could be used to propel a train?” The only accumulator (a chargeable battery) that existed at that time was the lead accumulator. He wanted to construct an accumulator with an invariable basic electrolyte. (Electrolyte is a substance — often a fluid — that can conduct electric current). This means that the electrolyte only would need to conduct the electric current. It wouldn’t take part in the chemical reaction that caused the current and be consumed in the same way as in the lead accumulator.

Waldemar also experimented with a number of other metals that had better properties than lead. The objective was to create an accumulator that was sustainable and functioned even under extreme conditions. Waldemar Jungner’s first working accumulator was a silver-cadmium battery. A car equipped with such a battery was test-driven in Stockholm in 1900. The car drove almost 150 kilometres in one stretch without the battery needing to be charged. But Waldemar believed that silver and cadmium were too expensive and replaced them with nickel and iron. He was awarded a patent for his invention in 1899 and in 1900 founded the company Ackumulator Aktiebolaget Jungner.

Two years after Waldemar Jungner, the famous inventor Thomas Edison patented a nickel-iron accumulator. Ackumulator Aktiebolaget Jungner ended up in a long patent dispute with Thomas Edison. Edison, who had large economic resources, won. The patent dispute and the competition led to financial difficulties for Ackumulator Jungner. The crisis was aggravated when the factory bungalow burned down in 1905. Waldemar released his accumulator patent to other manufacturers and began devoting his time to other projects. Among other things, he invented a method for simultaneously producing cement and potassium oxide.

Waldemar Jungner’s company managed to survive and eventually changed its name to Svenska Ackumulator Aktiebolaget Jungner. The production was located in Oskarshamn. Today, the company is called Saft AB and manufactures nickel-cadmium batteries. These batteries are very durable but have a low capacity. They are therefore used primarily as reserve power sources or in locations with extreme temperatures.

Rescue mission at the North Pole
On the rescue mission to save Umberto Nobile and his companions in the tragic 1928 expedition to the North Pole, several accumulators were thrown from an airplane in an effort to get the expedition’s radio to function. Waldemar Jungner’s nickel-iron accumulator was the only one that worked.

Waldemar Jungner was elected into the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences in 1922 and two years later received the Swedish Chemical Society’s Oscar Carlson Medal. Waldemar Jungner died in 1924 of pneumonia at the age of 55.

Engelsk

DigitaltMuseum
021036795117
-Id
021036795117
-System
DigitaltMuseum
Uuid
99a7ba66-960a-4bd1-9221-8fb32c68e2da
ACL (rettigheter)
fe599904-89fa-47d7-9653-bc9c2dca02a2_SHARED
Status
Publisert
Status Lagret av Tidspunkt
Publisert Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) 23.11.2016 08:21:36
Til vurdering Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) 22.11.2016 22:43:07
Publisert Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) 23.11.2016 08:21:36
Ny Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) 22.11.2016 22:36:12

Plassholdere
Nei