Olof Skötkonung, kung av Sverige [sv]

Olof Skötkonung, kung av Sverige (swedish)

Royalties, mostly Nordic (Nordiska museet [sv])

Description
Kung av Sverige, regent 990-talet - ca 1022 [sv]
Life role
Dataset owner
Nordiska museet (Museum, Stiftelse) [sv] owns the information on this page
License
Public Domain Dedication (CC0) applies to the information on this page and not any works/objects created by the actor
Last changed
26/09/2016 15:43:58
25/05/2019 02:42:08
Published
Status

URI
http://kulturnav.org/751eb586-f645-461c-a5bb-83e5956e64a0 | RDF/XML | JSON-LD
Name
Olof Skötkonung, kung av Sverige
Swedish

Description
Kung av Sverige, regent 990-talet - ca 1022
Swedish

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Life role
King 990?
990-talet - ca 1022

-Life role
English

Norwegian bokmål

Swedish

Estonian

Finnish

-Timespan
990?

--Earliest time
990?
-Dating comment
990-talet - ca 1022
Swedish

Gender
Man
English

Norwegian bokmål

Man
Swedish

Estonian

Nationality

Norwegian bokmål

Swedish

Biography

Olof Skötkonung (Skotkonung), f. på 960-talet, d. ca 1022, svensk kung från 990-talet, son till Erik Segersäll. O. brukar anföras som den förste kung som med säkerhet kan sägas ha regerat över såväl Svealand som Götaland. Det är dock oklart vilka maktbefogenheter han hade i de skilda landsdelarna. Han betraktas dessutom som den förste kristne kungen i Sverige, men uppgifterna härom är främst knutna till Västergötland. Han lät döpa sig i Husaby vid Kinnekulle och befrämjade inrättandet av det första biskopssätet i Skara. I Sigtuna, som var kungamaktens främsta fäste i Svealand under O:s tid, slogs de första svenska mynten i hans namn. Några hundra mynt är bevarade: inskriptionerna nämner Olof, Sigtuna och ett antal myntmästare. Bakgrunden till präglingen är säkerligen att söka i de fr.o.m. 990-talet allt närmare banden mellan Norden och England, varifrån anglosaxiska myntmästare färdades till både Danmark och Sverige. I övrigt tycks dock O., åtminstone enligt Adam av Bremen (1070-talet), ha haft svårigheter att som kristen kung verka i Mälardalen. Tillnamnet Skötkonung är känt först från 1200-talet och skall troligen uppfattas som 'skattkonung'. Inget tyder dock på att O. uppbar skatter. Eventuellt har han själv erlagt en tribut till den danske kungen Sven Tveskägg, som O. var behjälplig i slaget vid Svolder. Även likheterna mellan Svens stad Lund och O:s stad Sigtuna tyder på nära kontakter dem emellan. Sven var för övrigt gift med O:s mor, änkan efter Erik Segersäll. Själv äktade O. Estrid, en obotritisk (västslavisk) furstedotter. O. efterträddes av sonen Anund Jakob. O:s dotter Ingegerd giftes bort med storfurst Jaroslav av Kiev (d. 1054) och blev sedermera helgon i rysk-ortodoxa kyrkan ("Anna av Ryssland"). I en ryktbar isländsk redogörelse för konflikterna mellan O. och norrmännen skildras hur svenskarna under ledning av Torgny lagman tvingar O. att sluta fred med kung Olav Haraldsson av Norge. I svensk historisk tradition har detta uppfattats som ett tecken på stormännens och allmogens styrka i förhållande till kungamakten, men enligt modern forskning saknar notisen allt källvärde. #www.ne.se 2008-04-22 Dick Harrison, Thomas Lindkvist #2008-04-22

Swedish