STORA KRONAN (1668) [sv]

Kronan, also called Stora Kronan, was a Swedish warship that served as the flagship of the Swedish Navy in the Baltic Sea in the 1670s. When built, she was one of the largest seagoing vessels in the world. The construction of Kronan lasted from 1668 to 1672 and was delayed by difficulties with financing and conflicts between the shipwright Francis Sheldon and the Swedish admiralty. After four years of service, the ship foundered in rough weather at the Battle of Öland on 1 June 1676: while making a sharp turn under too much sail she capsized, and the gunpowder magazine ignited and blew off most of the bow. Kronan sank quickly, taking about 800 men and more than 100 guns with her, along with valuable military equipment, weapons, personal items, and large quantities of silver and gold coins.

The loss of Kronan was a hard blow for Sweden during the Scanian War. Besides being the largest and most heavily armed ship in the Swedish Navy, she had been an important status symbol for the monarchy of the young Charles XI. Along with Kronan, the navy lost a sizeable proportion of its best manpower, acting supreme commander Lorentz Creutz, numerous high-ranking fleet officers, and the chief of the navy medical staff. A commission was set up to investigate whether any individuals could be held responsible for the defeat at the Battle of Öland and other major defeats during the war.

Most of the guns that sank with Kronan were salvaged in the 1680s, but eventually the wreck fell into obscurity. Its exact position was rediscovered in 1980 by the amateur researcher Anders Franzén, who had also located the 17th-century warship Vasa in the 1950s. Yearly diving operations have since surveyed and excavated the wreck site and salvaged artifacts, and Kronan has become the most widely publicized shipwreck in the Baltic after Vasa. More than 30,000 artifacts have been recovered, and many have been conserved and put on permanent public display at the Kalmar County Museum in Kalmar. The museum is responsible for the maritime archaeological operations and the permanent exhibitions on Kronan.

Kronan tai Stora Kronan oli Ruotsin laivaston linjalaiva ja aikanaan maailman suurimpia laivoja. Kronan rakennettiin 1664–1672. Se haaksirikkoutui Skoonen sotaan kuuluvassa Öölannin eteläkärjen taistelussa 1. kesäkuuta 1676 vain muutaman vuoden palveluksen jälkeen ja taisteltuaan vain kaksi taistelua Tanskan ja Hollannin laivastoja vastaan. Haaksirikko johtui siitä, että se kallistui liikaa kääntyessään.

Kronan, även kallad Stora Kronan, var ett linjeskepp i svenska Kungliga flottan. Hon var ett s.k. regalskepp, en klassifikation som användes för örlogsflottans största skepp under stormaktstiden. Fartyget byggdes på Skeppsholmen i Stockholm under överseende av den engelske skeppsbyggmästaren Francis Sheldon, och sjösattes den 31 juli 1668. Då Kronan byggdes var hon ett av världens största krigsfartyg, med en bestyckning bestående av 105 kanoner av olika storlekar uppställda på tre batteridäck.

Efter bara några års tjänst och två slag mot danska och nederländska flottor förliste hon under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676; detta orsakat av att skeppet kantrade i en alltför tvär gir. Vid kantringen antändes krutförrådet som låg förut i skeppet, varvid huvuddelen av förskeppet sprängdes bort på styrbordssidan. Över 800 man dog när Kronan sjönk och med i djupet följde också ett stort antal kanoner, värdefull utrustning, privata ägodelar och stora summor pengar i form av krigskassor.

Förlusten av Kronan blev ett svårt slag för Sverige under skånska kriget. Förutom att hon var flottans största och tyngst beväpnade skepp var hon också en viktig symbol för kungamakten. Vid hennes förlisning dog förutom nästan 10 procent av den svenska flottans aktiva manskap också flottans överbefälhavare, generalamiralen Lorentz Creutz, och en rad höga officerare, däribland flottans ledande medicinska expertis. Eftersom slaget vid Öland och föregående sjötåg hade slutat i nederlag utredde 1676–1677 en kommission om något befäl kunde klandras för flottans motgångar. Ingen dömdes, men Creutz kom att få bära en stor del av skulden till förlisningen då han saknade erfarenhet av sjökrig. Senare forskning har dock varit mer försiktig med att enbart klandra Creutz; istället har man pekat på den allmänt dåliga organisationen inom flottan samt den dåtida bristen på erfarna och skickliga befäl. Anledningen var att adliga sjöbefäl prioriterades före de ofrälse trots att de sistnämnda, som i regel tillhörde handelsflottan, hade större skeppsvana och sjökunskap.

Kronan återfanns 1980 av ett dykarlag under ledning av Anders Franzén, vrakforskaren som på 1950-talet också hade upptäckt Vasa. Därefter har man årligen gjort dykningar för att kartlägga vrakplatsen och bärga föremål och näst Vasa har Kronan blivit ett av Östersjöns mest uppmärksammade vrakfynd. Hittills har över 30 000 föremål tagits upp och konserverats och många har ställts ut, framförallt på Kalmar läns museum som idag har ansvaret för de arkeologiska utgrävningarna och Kronans permanenta utställning.