Ericsson, Lars Magnus (1846 - 1926) [sv]

Ericsson, Lars Magnus (svensk)

Beskrivelse
Lars Magnus Ericsson föddes i en bondfamilj och fick arbeta hårt för att klara sig. Så småningom blev han världsberömd. Han har gjort stora insatser för telefonens utveckling och företaget Ericsson som startades i ett litet kök har idag tusentals anställda över hela världen. [sv]
Livsrolle
Ansvarlig forvalter
Tekniska museet (Museum) [sv] forvalter informasjonen på denne siden
Kontaktinformasjon
Datasetets innehåll: samlingsinfo@tekniskamuseet.se [sv]
Personuppgifter: info@tekniskamuseet.se [sv]
Lisens
Ingen rettigheter reservert (CC0) gjelder informasjonen på denne siden
Sist lagret
22.11.2016 18:14:07
Publisert
Status

URI
http://kulturnav.org/4fccdf93-4389-4264-970a-6a574fb5ba5c | RDF/XML | JSON-LD
Navn
Ericsson, Lars Magnus
Svensk

Fornavn
Lars
Svensk

Mellomnavn
Magnus
Svensk

Etternavn
Ericsson
Svensk

Tittel
Uppfinnare

-Tittel
Uppfinnare
Svensk

Beskrivelse
Lars Magnus Ericsson föddes i en bondfamilj och fick arbeta hårt för att klara sig. Så småningom blev han världsberömd. Han har gjort stora insatser för telefonens utveckling och företaget Ericsson som startades i ett litet kök har idag tusentals anställda över hela världen.
Svensk

Fødsel
1846

-Tidspunkt
1846
Død
1926

-Tidspunkt
1926
Livsrolle
-Livsrolle
Bokmål

Svensk

Engelsk

Estnisk

Finsk

Kjønn
Bokmål

Man
Svensk

Man
Engelsk

Estnisk

Biografi

Sveriges första telefonlinje

Lars Magnus Ericsson (1846-1926) kom från en bondsläkt och föddes på en liten gård i södra Värmland. Efter fem år i byns skola kunde han läsa och skriva och det blev hans enda formella utbildning. Men som 17-åring konstruerade han Sveriges första telefon. Den bestod av urinblåsan från en gris, en metallplatta, en strömförande tråd, en elektromagnet och ett stift. Idén bakom telefonen är enkel: man pratar mot ett membran och får det att vibrera, då vibrerar även stiftet. Vibrationerna förs vidare via en strömledning till den andra telefonen, där ett annat stift och membran börjar vibrera och mottagaren kan höra vad som sägs. En sådan telefon hade tysken Johann Philipp Reis byggt 1861. Troligtvis hade L.M. Ericsson läst om underverket och ville sedan bygga en egen telefon, tretton år innan skotten Alexander Graham Bell tog patent på sin telefonapparat.

Svåra omständigheter

När han var tolv år miste Lars Magnus Ericsson sin far. Två år senare var han tvungen att börja försörja sig själv. Han arbetade vid järnväggsbyggen och som gruvarbetare och smed. Lars Magnus Ericsson var också en duktig gravör och sålde sigill för att dryga ut kassan. Slutligen bestämde han sig för att flytta till Stockholm och söka arbete på verkstäder. Det var inte så lätt, eftersom han saknade betyg och utbildning. Men till slut hade han turen med sig, när han visade en av sina sigill på Öller & Co Telegrafverkstad. Han blev kvar i sex år och lärde sig mycket om telegrafutrustningar.

Lars Magnus Ericssons Verkstad

Verkstadens direktör Öller hjälpte Lars Magnus Ericsson att få statens resestipendium för utlandsstudier. Den 26-årige Lars Magnus Ericsson åkte utomlands och tillbringade tre år i Tyskland, Schweiz och Ryssland där han praktiserade på olika verkstäder. Efter hemkomsten 1876 ville han starta eget. Lars Magnus Ericssons verksamhet började på Drottninggatan 15 i Stockholm, i ett före detta kök på 13 kvadratmeter. Hans första uppdrag var att reparera brandkårens telegrafapparat. Sedan lyckades han med att omvandla telegrafapparatens tecken till bokstäver och fick en beställning på tolv sådana apparater från SJ.

Telefonens tidsålder

1876 skrev Dagens Nyheter om ”en telegraf som talar”. Alexander Grahams Bells uppfinning demonstrerades i Stockholm året efter och de första telefonerna började dyka upp i Sverige. Lars Magnus Ericsson började få in telefoner för reparation. Bells telefoner var inte patenterade i Sverige och gick lätt sönder. Lars Magnus Ericsson förbättrade Bells konstruktion och gjorde telefonen mindre klumpig. Rösterna lät dessutom klarare. Redan 1878 började Lars Magnus Ericsson sälja sina första telefoner. 1881 blev L M Ericsson & Co huvudleverantör till den nybildade Telefonföreningen i Gävle. Telefonerna som Ericsson & Co tillverkade var både bättre och billigare än Bellbolagets. Andra städer följde Gävles exempel och den första utlandsordern kom från Bergen i Norge. Snart hade L.M. Ericssons företag 50 anställda.

Telefonnätet fortsatte att växa och fler telefonväxlar behövdes. Lars Magnus Ericsson började samarbeta med Henrik T. Cedergren som också startat ett eget telefonbolag, Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag. Lars Magnus Ericsson förbättrade och utvecklade flera utländska patent och konstruerade en automatväxel. Den kallades för multipelbord och kunde hantera tio telefonlinjer. Han utvecklade även telefonluren, som hade både mikrofon och hörlurar, till skillnad från tidigare telefonmodeller.

Fortsatt utveckling
I början av 1900-talet hade L M Ericsson & Co nästan 1000 anställda och tillverkade 50 000 telefoner om året. Ericsson etablerade även dotterbolag i både Ryssland och Polen och tillverkade telefoner i Sankt Petersburg. Idag är Ericsson ett internationellt företag och en del av den globala telefonindustrin.

1900 valde Lars Magnus Ericsson att lämna företaget. Han drog sig tillbaka och levde på Alby gård och senare Hågelby gård i Botkyrka fram till sin död.

Text: Alexandra Selivanova

Svensk

-Linktekst
Karlsson, Svenolof & Lugn, Anders (2009). Att förändra världen: en berättelse om Lars Magnus Ericsson och hans efterföljare. Stockholm: Sellin & partner
Svensk
-Linktekst
Meurling, John & Jeans, Richard (2000). Ericssonkrönikan: 125 år av telekommunikation. Stockholm: Informationsförl.
Svensk
-Linktekst
Johansson, Jakob Hemming (1953). Telefonaktiebolaget L.M.Ericsson.: Skildringar ur bolagets historia.. Stockholm:
Svensk
-Linktekst
Attman, Artur (1976). LM Ericsson 100 år. Bd 1, Pionjärtid, kamp om koncessioner, kris : 1876-1932. Stockholm: Telefon AB LM Ericsson
Svensk