Sala silvergruva (Gruva) [sv]

Sala silvergruva (svensk)

Beskrivelse
Silvergruvan i Sala var i drift 1400-talet till 1908. Den utgjorde ett eget bergslag, Sala Silverbergslag eller Sala Bergslag, vilket bildades 1512. Utöver silver, har även zink och bly brutits här.
Gruvan hade framförallt tre storhetstider: under tidigt 1500-tal, 1600-talets mitt och sent 1800-tal.
Med sin stora produktion är gruvan är den viktigaste silverfyndigheten i Sverige. Silvret var länge viktigt som bland annat myntmetall.

Gruvan blev totalt mer än 300 meter djup, och hade en längd...
Silvergruvan i Sala var i drift 1400-talet till 1908. Den utgjorde ett eget bergslag, Sala Silverbergslag eller Sala Bergslag, vilket bildades 1512. Utöver silver, har även zink och bly brutits här.
Gruvan hade framförallt tre storhetstider: under tidigt 1500-tal, 1600-talets mitt och sent 1800-tal.
Med sin stora produktion är gruvan är den viktigaste silverfyndigheten i Sverige. Silvret var länge viktigt som bland annat myntmetall.

Gruvan blev totalt mer än 300 meter djup, och hade en längd av orter och rum på över 20 km.

Sala stad grundades 1624 av Gustav II Adolf, just på grund av gruvans belägenhet.
Man anlade även två stora vattensystem som gav gruvan och hyttan energi.

Bergsbruket sköttes av bergslaget fram till 1600-talets senare del, då Sala stad tog över ansvaret för gruvan.

Kronan ägde silvergruvan fram till 1887. Gruvan var det sista bergsregalet, Kronans rätt över rikets malmstråk.
Därefter har den ägts av bland annat Sala Silfververks AB, AB Salberget, Sala Zink AB och Avesta Jernverks AB. [sv]
Forretningstype
Ansvarlig forvalter
Tekniska museet (Museum) [sv] forvalter informasjonen på denne siden
Kontaktinformasjon
Datasetets innehåll: samlingsinfo@tekniskamuseet.se [sv]
Personuppgifter: info@tekniskamuseet.se [sv]
Sist lagret
28.01.2019 14:38:56
12.01.2019 00:45:06
Publisert
Status

URI
http://kulturnav.org/45ee7cac-4639-469a-8acf-2adbe1ac1ef1 | RDF/XML | JSON-LD
Navn
Sala silvergruva
Svensk

Beskrivelse
Silvergruvan i Sala var i drift 1400-talet till 1908. Den utgjorde ett eget bergslag, Sala Silverbergslag eller Sala Bergslag, vilket bildades 1512. Utöver silver, har även zink och bly brutits här.
Gruvan hade framförallt tre storhetstider: under tidigt 1500-tal, 1600-talets mitt och sent 1800-tal.
Med sin stora produktion är gruvan är den viktigaste silverfyndigheten i Sverige. Silvret var länge viktigt som bland annat myntmetall.

Gruvan blev totalt mer än 300 meter djup, och hade en längd av orter och rum på över 20 km.

Sala stad grundades 1624 av Gustav II Adolf, just på grund av gruvans belägenhet.
Man anlade även två stora vattensystem som gav gruvan och hyttan energi.

Bergsbruket sköttes av bergslaget fram till 1600-talets senare del, då Sala stad tog över ansvaret för gruvan.

Kronan ägde silvergruvan fram till 1887. Gruvan var det sista bergsregalet, Kronans rätt över rikets malmstråk.
Därefter har den ägts av bland annat Sala Silfververks AB, AB Salberget, Sala Zink AB och Avesta Jernverks AB.
Svensk

Wikipedia

Forretningstype
Svensk

Engelsk

Stedreferanse
-Sted
Svensk

Koordinater
59.90797 16.5736

-Koordinatsystem
-Breddegrad (Northing)
59.90797
-Lengdegrad (Easting)
16.5736
Referanse
Carl Sahlins bergshistoriska samling/ Tekniska museet (CS-F1-300-307)
Svensk