kypert

kypert (svensk), kipper (dansk), vaðmál (islendsk), twill (engelsk), sergé (fransk), köperbindung (tysk), toimikas (finsk)

Beskrivelse
En av de tre grundbindningarna, karaktäriserad av att bindepunkterna för varje inslag förflyttas en tråd åt sidan och bilda diagonallinjer. Rapporten består alltid av samma antal varp som inslagstrådar, minsta i antalet är tre (treskaft). En kypert kan definieras med siffror, vilkens summa ger rapportens trådantal. Första siffran betecknar det anslag inslagstrådar över vilka en varptråd flotterar, andra siffran det anslag inslagstrådar samma varptråd passerar under o.s.v. Ex.: sv no kypert 3/... En av de tre grundbindningarna, karaktäriserad av att bindepunkterna för varje inslag förflyttas en tråd åt sidan och bilda diagonallinjer. Rapporten består alltid av samma antal varp som inslagstrådar, minsta i antalet är tre (treskaft). En kypert kan definieras med siffror, vilkens summa ger rapportens trådantal. Första siffran betecknar det anslag inslagstrådar över vilka en varptråd flotterar, andra siffran det anslag inslagstrådar samma varptråd passerar under o.s.v. Ex.: sv no kypert 3/1 eng 3/1 twill, ty K3/1 = fyrskaftad kypert med varpeffekt på den sida beskrivningen avser. sv no kypert 3.1.1.1., en 3.1.1.1. twill, ty K 3/1/1/1 = sexskaftad graderad kypert. I Frankrike förekommer tre olika skrivsätt. Siffrorna åtskiljas antingen av ordet "lie"(binder) och kommatecken, eller av punkter. I båda fallen återge sifrorna endast flotteringar, respektive bindningar inom rapporten: "sergé 3 lie 1, 1, lie 1", eller "sergé 3.1.1.1." Vill man ange, vad som är varp, och vad som är inslag, skrivas siffrorna över och under ett horisontellt streck, som då tänkes representera en inslagstråd: XX I Danmark användes sistnämnda system: "kiper XX" = liksidig fyrskaftad kypert, "kiper XX" = oliksidig fyrskaftad kypert. Diagonalernas riktning kan anges med snedstreck: / eller \. Vändning av diagonalerna sker antingen i spets (se spetsinredning) eller med Skarp anslutning. Vändning endast i ena riktningen kallas spetskypert; genom vändningen i både varp- och inslagsriktningen bildas romboidiska mönster: Gåsögon och Diamantkypert. Jfr Korskypert, Bruten kypert, Fyrskaft. [sv]
Ansvarlig forvalter
Textilmuseet (Museum) [sv] forvalter informasjonen på denne siden
Kontaktinformasjon
Viktoria Holmqvist, Textilmuseet [sv]
Lisens
Ingen rettigheter reservert (CC0) gjelder informasjonen på denne siden
Sist lagret
27.09.2017 17:34:47
12.01.2019 04:20:27
Publisert
Status

URI
http://kulturnav.org/30b761ff-96bb-4df6-8515-1049510cb3c8 | RDF/XML | JSON-LD
Betegnelse
kypert
Bokmål

kypert
Svensk

kipper
Dansk

vaðmál
Islendsk

twill
Engelsk

sergé
Fransk

köperbindung
Tysk

toimikas
Finsk

Alternativ betegnelse
vaðmálsvend
Islendsk

Beskrivelse
En av de tre grundbindningarna, karaktäriserad av att bindepunkterna för varje inslag förflyttas en tråd åt sidan och bilda diagonallinjer. Rapporten består alltid av samma antal varp som inslagstrådar, minsta i antalet är tre (treskaft). En kypert kan definieras med siffror, vilkens summa ger rapportens trådantal. Första siffran betecknar det anslag inslagstrådar över vilka en varptråd flotterar, andra siffran det anslag inslagstrådar samma varptråd passerar under o.s.v. Ex.: sv no kypert 3/1 eng 3/1 twill, ty K3/1 = fyrskaftad kypert med varpeffekt på den sida beskrivningen avser. sv no kypert 3.1.1.1., en 3.1.1.1. twill, ty K 3/1/1/1 = sexskaftad graderad kypert. I Frankrike förekommer tre olika skrivsätt. Siffrorna åtskiljas antingen av ordet "lie"(binder) och kommatecken, eller av punkter. I båda fallen återge sifrorna endast flotteringar, respektive bindningar inom rapporten: "sergé 3 lie 1, 1, lie 1", eller "sergé 3.1.1.1." Vill man ange, vad som är varp, och vad som är inslag, skrivas siffrorna över och under ett horisontellt streck, som då tänkes representera en inslagstråd: XX I Danmark användes sistnämnda system: "kiper XX" = liksidig fyrskaftad kypert, "kiper XX" = oliksidig fyrskaftad kypert. Diagonalernas riktning kan anges med snedstreck: / eller \. Vändning av diagonalerna sker antingen i spets (se spetsinredning) eller med Skarp anslutning. Vändning endast i ena riktningen kallas spetskypert; genom vändningen i både varp- och inslagsriktningen bildas romboidiska mönster: Gåsögon och Diamantkypert. Jfr Korskypert, Bruten kypert, Fyrskaft.
Svensk

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Definisjon
En av de tre grundbindningarna, karaktäriserad av att bindepunkterna för varje inslag förflyttas en tråd åt sidan och bilda diagonallinjer.
Svensk

Kategori
Bokmål

Svensk

Engelsk

Underordnet term
Relatert term
Bokmål

Svensk

Dansk

Islendsk

Engelsk

Fransk



Bokmål

Svensk

Dansk

Islendsk

Engelsk

Fransk

Tysk


Bokmål

Svensk

Dansk


Engelsk

Fransk

Tysk

Finsk

Bokmål

Svensk

Dansk

Islendsk

Engelsk

Fransk



Eksakt matching (intern)
Svensk

Bokmål

Engelsk

Svensk

Engelsk

Fransk

Tysk

Gresk

Spansk

Italiensk

Nederlandsk

Portugisisk

Serbisk

Referanse
Nordisk textilteknisk terminologi : förindustriell vävnadsproduktion : definitioner på svenska och synonymer på danska, isländska, norska och finska samt på engelska, franska och tyska. Agnes Geijer (ed.), Marta Hoffmann (ed.). Johan Grundt Tanum Forlag (1979).
Svensk