Hertz, Hellmuth (1920 - 1990) [sv]

Hertz, Hellmuth (swedish)

Inventors in Sweden (National Museum of Science and Technology)

Description
Hellmuth Hertz var en tyskfödd forskare som kom till Sverige under 1940-talet. Han var verksam i Lund. Hertz blev en av pionjärerna inom ultraljudsdiagnostik och tog ett av de första patenten på en bläckstråleskrivare. Svenska företag var dock inte intresserade av hans innovationer. Istället vidareutvecklades dessa av utländska företag. [sv]
Life role
Dataset owner
National Museum of Science and Technology (Museum) owns the information on this page
Contact information
Datasetets innehåll: samlingsinfo@tekniskamuseet.se [sv]
Personuppgifter: info@tekniskamuseet.se [sv]
License
Public Domain Dedication (CC0) applies to the information on this page and not any works/objects created by the actor
Last changed
14/01/2019 13:14:55
15/06/2019 04:22:18
Published
Status

URI
http://kulturnav.org/23521135-2dca-4fa5-86e5-da08d4a9c0ab | RDF/XML | JSON-LD
Name
Hertz, Hellmuth
Swedish

First name
Hellmuth
Swedish

Last name
Hertz
Swedish

Description
Hellmuth Hertz var en tyskfödd forskare som kom till Sverige under 1940-talet. Han var verksam i Lund. Hertz blev en av pionjärerna inom ultraljudsdiagnostik och tog ett av de första patenten på en bläckstråleskrivare. Svenska företag var dock inte intresserade av hans innovationer. Istället vidareutvecklades dessa av utländska företag.
Swedish

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Birth
15.10.1920

-Time
15.10.1920
Death
29.04.1990

-Time
29.04.1990
Life role
-Life role
English

Norwegian bokmål

Swedish

Estonian

Finnish

Gender
Man
English

Norwegian bokmål

Man
Swedish

Estonian

Biography

Bakgrund och studier
Carl Hellmuth Hertz (1920-1990) föddes i Tyskland och kom från en forskarsläkt. Hans far, Gustav Hertz, fick Nobelpriset i fysik 1925. Heinrich Hertz, som gav namnet åt mätenheten för frekvens vi använder än idag, var Hellmuths farfars bror.

Hellmuth Hertz växte upp i Tyskland och blev inkallad i kriget 1943. Han tillfångatogs och hamnade så småningom i USA. Där fick han kontakt med fysikprofessorn James Franck som hade delat Nobelpriset med hans far. James Franck såg till att Hellmuth Hertz fick möjlighet att läsa fysik och matematik på distans.

Hertz och Sverige
Efter krigets slut återvände Hertz till Tyskland. Torsten Gustafsson som var professor i Lund och den berömde danske fysikern Niels Bohr hjälpte honom med att ta sig till Sverige. Hertz kom till Lunds universitet 1947 för att fortsätta sin utbildning. Hans studier var framgångsrika och så småningom tog han även en doktorsexamen. 1963 blev han professor i fysik vid Lunds Tekniska högskola.

Ultraljud inom medicin
I början av 1950-talet blev Hertz intresserad av ultraljud, det vill säga ljud med en högre frekvens än vad människan kan uppfatta. Ultraljudstekniken var då ny och användes för att exempelvis upptäcka sprickor i fartygsskrov. Hertz fick kontakt med hjärtläkaren Inge Edler och tillsammans kom de fram till idén att försöka använda ultraljud inom medicin. En ultraljudsapparat som Hertz delvis byggde om testades.

Den 29 oktober 1953 lyckades Hertz och Edler ta fram världens första ekokardiogram (EKG). De kunde nu övervaka hjärtats rörelser. Tekniken utvecklades vidare för att avbilda hjärtats arbete i rörliga bildsekvenser. Detta gjordes med hjälp av ett roterande spegelsystem. Ekokardiogram gav läkarna möjlighet att snabbt kunna se ifall hjärtat fungerade som det skulle. Senare kom ultraljudstekniken även att användas för att övervaka hur ett barn utvecklas under graviditeten.

Hellmuth Hertz fick mycket beröm för sina insatser och belönades bland annat med Laskerpriset 1977. Svenska företag var dock inte intresserade av att utveckla hans idéer inom ultraljudsteknik.

Bläckstråleskrivaren
När man skrev ut ultraljudsbilder på papper var dessa av ganska dålig kvalitet. Hertz började då fundera kring en bläckstråleskrivare som skulle klara av stora bilder och ha väldigt hög färgkänslighet. Han utvecklade den kontinuerliga bläckstråletekniken. Den går ut på att en bläckstråle sprutas genom ett fint munstycke under högt tryck. Sedan sönderdelas den i små droppar. Vissa droppar återanvänds genom att de får en elektrisk laddning och lämnar sin bana så att de inte når pappret. Den här tekniken gav bilder som var lika fina som färgfotografier.

Under samma period utvecklade professor Erik Stemme (1921-2007) vid Chalmers i Göteborg en annan variant av bläckstråletekniken, Drop on Demand, som innebar att skrivaren pressade fram en bläckdroppe i taget. Drop on Demand lämpade sig bäst för skrivarna på kontor.

Ett tag var det svenska företaget Facit (som tidigare tillverkat räknemaskiner) intresserad av att ta vara på Hellmuth Hertz’ uppfinning, men de lyckades inte. Andra svenska företag visade inte något intresse för bläckstråletekniken. Så småningom sålde Hertz patenträttigheterna till USA (Stemmes teknik vidareutvecklades av ett japanskt företag). Bläckstråleskrivaren var med andra ord en svensk uppfinning som kommersialiserades utomlands.

Hellmuth Hertz avled 1990.

Text: Alexandra Selivanova

Swedish