Åhrén, Uno (1897 - 1977) [sv]

Åhrén, Uno (svensk)

Livsrolle
Ansvarlig forvalter
Arkitektur- och designcentrum (Museum) [sv] forvalter informasjonen på denne siden
Kontaktinformasjon
digitaltmuseum@arkdes.se [sv]
Lisens
Ingen rettigheter reservert (CC0) gjelder informasjonen på denne siden og ikke noen verk/objekter opprettet av aktøren
Sist lagret
09.01.2015 20:31:48
Hentet informasjon oppdatert 10.11.2018 00:13:15
Publisert
Status

URI
http://kulturnav.org/14c28673-fbef-4e30-96ee-1c76555e4b53 | RDF/XML | JSON-LD
Navn
Åhrén, Uno
Svensk

Fornavn
Uno
Svensk

Etternavn
Åhrén
Svensk

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Fødsel
-Tidspunkt
06.08.1897
-Stedreferanse
--Sted
Død
08.10.1977 Arvika (Stad) [sv]

-Tidspunkt
08.10.1977
-Stedreferanse
--Sted
Svensk

Livsrolle
-Livsrolle
Bokmål

Svensk

Engelsk

Finsk

Kjønn
Bokmål

Man
Svensk

Man
Engelsk

Estnisk

Biografi

Utbildning: Studentexamen i Stockholm 1915.
KTH 1915-1919, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Verksamhet: Anställd hos byggnadsrådet Ragnar Hjorth 1919-1921, hos Gunnar Asplund 1921-1923, vid Stockholms stadsplanekontor 1921 och 1927, vid Stockholmsförorternas regionplanekontor 1931.
1:e stadsingenjör i Göteborg 1932-1935, stadsplanechef 1935-1943.
Chef för Svenska Riksbyggen 1943-1945.
Egen verksamhet.

Andra uppdrag: Medarbetare i Blandaren 1918.
Redaktör och verkställande direktör för tidskriften Byggmästaren 1929-1932.
Sakkunnig (tillsammans med Gunnar Myrdal) i finansdepartementet angående utvidgning av bostadsstatistiken 1933.
Ledamot i bostadssociala utredningen 1933-1947, i statens kommission för byggnadsforskning 1943-1948, i kommissionen för kommunal samverkan 1943, i markkommissionen 1946, i kommissionen för stadsplaneväsendets omorganisation 1948.

Lärarverksamhet: Lärare i stadsplanelära vid KKH 1930-1932, Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.
Lärare i stadsbyggnad vid KKH:s arkitekturskola 1937-1938.
Professor i stadsbyggnad vid KTH 1947-1963, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Tävlingar: Tävling, som föregick Svenska Slöjdföreningens Hemutställning 1917, 1916, pris.
Svenska Möbelfabrikernas tävling om industriellt tillverkade möbler 1920, pris för sovrumsmöbel.
Upsala-Ekeby tävling om kakelspisar 1925, pris.
Flickläroverk vid Sveaplan i Stockholm 1932, 2:a pris.Resor: Tyskland, och Frankrike 1925, 1927 samt 1931.

Medlemskap: STF från 1920, Svenska Teknologföreningen.
SA, Svenska Arkitektföreningen, styrelseledamot 1929-1932.
SAR, Svenska Arkitekters Riksförbund.

Egna skrifter: Artikel i Svenska Slöjdföreningens årsbok 1925, Brytningar.
Asplund, Gunnar m fl: acceptera. Stockholm, 1931.
Moderna bostadsproblem 1933.
Bostadsfrågan som socialt planläggningsproblem 1933, tillsammans med G Myrdal.
Arkitektur och demokrati 1942.
Bygg bättre samhällen 1943, tillsammans med andra.
Bostadsförsörjning och samhällsplanering 1944.
Ett planmässigt samhällsbyggande 1945.
Utredning om Halmsjöstaden 1948, tillsammans med G Pavell.
Metodik för exploateringskostnadskalkyler 1955.
Utförlig förteckning över skrifter och artiklar i Eva Rudbergs bok, Uno Åhrén, Stockholm, 1981.

Verk ett urval:
Villa Solsidan, Malmgatan 12 (då 6), Sigtuna 1920.
Biograf, Stora gatan - Gröna gränd, Sigtuna 1926.
Villa Bygge- och Bo-utställningen, Äppelviken 1927.
Om- och tillbyggnad av butiks- och bostadshus, Stora gatan 58, Sigtuna 1928.
Borgmästarvilla, Borgmästarvägen 2, Sigtuna 1929.
Bostadshus med biografen Flamman, Långholmsgatan 38-42, Hornstull, Stockholm 1930.
Kontors- och lagerhus för Ford Motor Co, Tullvaktsvägen 1-11, Frihamnen, Stockholm 1930, tillbyggnad 1946-1949.
KTH:s studentkårs hus, Stockholm 1928-1930, tillsammans med S Markelius.
Radhus och villa, paviljonger mm på Stockholmsutställningen 1930, utredning och program för bostadsavdelningen.
Radhus f HSB, kv Runan, Bällstavägen - Runstensplan, Norra Ängby, Stockholm 1931-1934, tillsammans med S Wallander.
Hyreshus för HSB, kv Stormyrtösen, Levertinsgatan 2-8, Kristineberg, Stockholm 1931-1932.
Förslag t stadsplan för Gärdesbebyggelsen i Stockholm 1931, ej utfört.
Generalplan för Härnösand, Skellefteå, Sandviken, Åtvidaberg, Kramfors, Sollefteå, Botkyrka, Fagersta 1945-1954.
Regionplan Kalmarbygden 1956, Folkarebygden 1963.
Länsutredning Kopparbergs län 1962.
Inredning och möbler.

Svensk

Referanse
Indebetou, Govert och Hylander, Erik (red): Svenska teknologföreningen 1861 - 1936. Biografier. Del 2. Födelseåren 1885 - 1914. Jämte bihang: Förteckning över personer utexaminerade från teknologiska institutet och tekniska högskolan. Stockholm, 1937. Sid 1094 och 1454.
Bohman, Nils (red): Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok, I - VIII. Stockholm, 1942.
Vem är det. Svensk biografisk handbok.
Andersson, Henrik O och Bedoire, Fredric: Stockholms byggnader. En bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm. Fjärde omarbetade upplagan, Stockholm 1988.
Hesselman, Georg: Historik över byggnadsyrket i Stockholm 1250 - 1950. uo, 1952.
Rudberg, Eva: Uno Åhrén - en föregångsman inom 1900-talets arkitektur och samhällsplanering. Akademisk avhandling, Kungliga Tekniska Högskolan. Statens råd för byggnadsforskning 1981:11. Stockholm, 1981.
Arkitekturmuseet, Uno Åhrén. Arkitekt och planerare, utställningskatalog Stockholm 1981; Arkitekttidningen - medlemstidningen för svenska arkitekters riksförbund, år 1977:15.
Plan. Tidskrift för planering av landsbygd och tätorter. Medlemsblad för Föreningen för samhällsplanering. 1977:6.
För en utförlig förteckning över källor och litteratur se Rudberg, Eva 1981.
Sveriges Släktforskarförbund: CD-skivan Sveriges dödbok 1950-1999.
Material i Arkitekturmuseets arkiv.
Svensk

Administrativ notat
Svensk