Startsida [sv]

”Arkitekter verksamma i Sverige” innehåller information om arkitekter och deras verksamhet. Materialet är hämtat från Arkitektregistret som sammanställdes av Arkitekturmuseet under 1990-talet. Grunden för detta arbete var de register som byggdes upp av dåvarande professorn i arkitekturens teori och historia vid Chalmers, arkitekten Björn Linn (1933-2011), och arkitekten och arkitekturhistorikern Rasmus Wærn (f. 1961). Materialet har sedan kompletterats och uppdaterats av anställda på Arkitekturmuseet och särskilt aktivt av arkitekten och arkivarien Cecilia Währner (1938-2004). Faktainnehållet är helt inriktat på arkitekters yrkesverksamhet med referenser till tryckta och otryckta källor. Uppgifter har även samlats in via enkäter som skickats ut till arkitekter. Datasetet administreras av Arkitektur- och designcentrum (f.d. Arkitektmuseet) och uppdateras kontinuerligt. [sv]

The dataset provides structured information on the life and activities of professional photographers in Estonia between 1844 and 1944. Sources are mainly published works and articles and archive data. Information is constantly updated. The dataset is managed by Estonian Photographic Heritage Society. Contacts: http://fotoparand.org.ee/wp/eng/
The development of the database has been supported by Eesti Kultuurkapital, Hasartmängumaksu Nõukogu and private donors. In 2017, the Estonian Ministry of Culture funded the migration of the database to the KulturNav platform. [en]

Datasetet Fartyg innehåller uppgifter om enskilda skepp och båtar, främst från Norden.

Det maritima kulturarvet är en angelägenhet för många. Vi är därför åtta maritima museer som samarbetar kring gemensamma auktoriteter och vokabulär för att kunna beskriva det maritima kulturarvet på ett enhetligt sätt. I samarbetet ingår Aust-Agder museum og arkiv, Bohusläns museum del av Västarvet, Norsk maritimt museum del av Norsk folkemuseum, Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg, Sjöfartsmuseum på Åland och Statens maritima och transporthistoriska museer som består av Marinmuseum, Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Järnvägsmuseet. Målet är att vårt samarbete ska ge förbättrad kvalitet, sökbarhet och användbarhet i informationen kring det maritima kulturarvet. Använd gärna auktoriteter och vokabulär och kontakta Statens maritima museer (registrator@smtm.se) om du och din institution vill ta en mer aktiv del i samarbetet.

Fartygen har när överensstämmelse finns länkats mot Wikidata med målet att underlätta kopplingar och sökbarhet. Hör gärna av dig om det är något du saknar. [sv]

Fartøystyper består av termer som kan brukes når fartøy, bilder av fartøy eller gjenstander relatert til fartøy skal registreres. Datasetet Fartøystyper er tenkt å kunne brukes sammen med datasetet Navngitte fartøystyper og datasetet Serieproduserte fartøy.

Den maritime kulturarven er viktig for mange. Vi er derfor åtte maritime museer som samarbeider om felles autoriteter og vokabularer for å kunne beskrive den maritime kulturarven på en enhetlig måte. I samarbeidet inngår Aust-Agder museum og arkiv, Bohusläns museum som er en del av Västarvet, Norsk maritimt museum som er en del av Norsk folkemuseum, Sjöfartsmuseet Akvariet i Gøteborg, Sjöfartsmuseum på Åland og Statens maritime museer som består av Marinmuseum, Sjöhistoriska museet og Vasamuseet. Målet er at vårt samarbeid skal resultere i forbedret kvalitet, søkbarhet og anvendelighet når det gjelder informasjon om den maritime kulturarven. Benytt gjerne autoriteter og vokabularer og kontakt Malin Joakimson (Malin.Joakimson@maritima.se) om du og din institusjon vil ta en mer aktiv del i samarbeidet.

Utgangspunktet for listen med fartøystyper har vært The Getty Research Institutes Art and Architecture Thesaurus og termene relatert til Fartøy / Watercraft. Dette underlaget har så blitt oversatt, sortert og komplettert for å tilfredsstille behovene i forhold til arbeidet med den maritime kulturarven i de nordiske farvann. Der det finnes en overensstemmelse er termene lenket mot Gettys tesaurus og mot Wikidata med det målet å underlette koblinger og søkbarhet. Vi hører gjerne fra deg om det er noe du savner.

Fotografregisteret gir en oversikt over fotografer som har sine bilder representert i norske kulturinstitusjoner.
Registeret er en videreutvikling av innholdet i Susanne Bonges bok "Eldre norske fotografer: Fotografer og amatørfotografer i Norge frem til 1920", (UBB 1980) og senere arbeid på feltet, først ved Sekretariatet for fotoregistrering (1977-1997). Fra 2004 har oppdateringer og nye innførsler vært en oppgave for det nasjonale fotomuseet Preus museum, i samarbeid med Det nasjonale nettverket for fotografi.

Fotografregistret (Sverige) är ett dataset som innehåller uppgifter om fotografer som varit verksamma i Sverige från 1800-talets mitt och fram till idag. Uppgifter är hämtade från Nationella fotografregistret (NFR), som utvecklades vid Fotosekretariatet på Nordiska museet 2008.

Avsikten med registret var från början att fungera som ett hjälpmedel i arbetet med att förvalta kulturhistoriska fotosamlingar. Uppgifterna erbjuder möjlighet att hitta upphovsmannen till ett specifikt fotografi, utforska en fotografs verksamhet på flera orter, och i viss mån även spåra fotografens bilder till ett museum, arkiv, bibliotek eller hembygdsförening. Sedan lanseringen har registret kompletterats med uppgifter från ett trettiotal institutioner, utöver Nordiska museet. Idag finns även uppgifter om personer som varit verksamma som fotografer i Sverige, utan att det finns en direkt koppling till arkivmaterial, men museet förbehåller sig att prioritera de uppgifter som kopplar till en samling vid publicering. För nu levande fotografer gäller att tillstånd måste ha inhämtats från fotografen för att museet enligt PUL ska kunna publicera uppgifterna.

Ett flertal institutioner bidrar med uppgifter till registret. Målet är att samarbetet ska ge förbättrad kvalitet, sökbarhet och användbarhet i informationen kring kulturhistorisk fotografi. Faktainnehållet är helt inriktat på fotografers yrkesverksamhet med referenser till tryckta och otryckta källor.

Använd gärna auktoriteter och vokabulär. Använd knappen anmäl intresse under menyn upp till höger eller kontakta Ulrika Hoffman (ulrika.hoffman@nordiskamuseet.se) om du och din institution vill ta en mer aktiv del i samarbetet. Datasetet administreras och finansieras av Nordiska museet, och uppdateras kontinuerligt. [sv]

Datasetet innehåller information om kungligheter i första hand hämtade från Nordiska museets namnlista i samlingsförvaltningssystemet Primus och kompletterad med enstaka andra namn.

Fakta bygger främst på information från svenska Nationalencyklopedin (NE) som sammanställts under sent 2000-tal. [sv]

Källan för konstnärslistan är Nationalmuseums interna samlingsförvaltningsdatabas.
Den huvudsakliga källan för registrering är museets inventarieböcker. Det innebär att en del av den information som visas ännu inte är fullständigt granskad. Informationen kan därför innehålla felaktigheter. Det kan röra sig om oriktigheter i faktainnehållet såväl som språkliga fel. [sv]

Liste over kunstnere, arkitekter og designere som er tilvirkere av objekter i norske museumssamlinger. Datasettet er et forenklet tillegg og videreføring av Norsk Kunstnerleksikon, med kvalitetssikrede navn i norske kunstsamlinger fra Kunstnerleksikonet opphørte i 1986 og frem til i dag. Listen er begrenset til enkeltpersoner og inneholder ikke kunstnerduoer, grupper firmaer o.l.

Grunndata fra Norsk kunstnerleksikon, 1982/1986 - fire bind.
Data fra Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og designs sparql endpoint 18.06.2016. Oppdatert 31.03.2021 med data eksportert fra Nasjonalmuseets samlingsforvaltningssystem og tillegg fra KODE, Stavanger Kunstmuseum, MIST og SKMU.

Detta dataset bygger på ett urval av termer hämtade ur publikationen Nordisk textilteknisk terminologi : förindustriell vävnadsproduktion : definitioner på svenska och synonymer på danska, isländska, norska och finska samt på engelska, franska och tyska av Agnes Geijer (ed.), Marta Hoffmann (ed.) utgiven på Johan Grundt Tanum Forlag (1979). [sv]

Personer verksamma inom fartygs- och båtbyggeri innehåller information om båt- och fartygskonstruktörer, skeppsbyggmästare, varvsägare och liknande yrkesgrupper.

Det maritima kulturarvet är en angelägenhet för många. Vi är därför sju maritima museer som samarbetar kring gemensamma auktoriteter och vokabulär för att kunna beskriva det maritima kulturarvet på ett enhetligt sätt. I samarbetet ingår Aust-Agder museum og arkiv, Bohusläns museum del av Västarvet, Norsk maritimt museum del av Norsk folkemuseum, Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg, Sjöfartsmuseum på Åland och Statens maritima och transporthistoriska museer som består av Marinmuseum, Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Järnvägsmuseet. Målet är att vårt samarbete ska ge förbättrad kvalitet, sökbarhet och användbarhet i informationen kring det maritima kulturarvet. Använd gärna auktoriteter och vokabulär och kontakta Statens maritima och transporthistoriska museer (registrator@smtm.se) om du och din institution vill ta en mer aktiv del i samarbetet. [sv]

I Petter Malmsteins seilskuteregister er det registrert ca. 10 000 norske seilskip. I det skriftlige materialet som ligger til grunn, finnes informasjon om nærmere 100 000 seilskip fra mange land. Dette datasettet baserer seg på Malmsteins register, men er et dynamisk metadatasett som rettes og oppdateres med nye seilskip. De originale protokollene befinner seg på Norsk Maritimt Museum.

Sjøkaptein Petter Malmstein fulgte hver skute fra sjøsetting til skutas endelige skjebne. Om selve skuta oppgis navnet og det Malmstein har funnet ut om type, materiale, tonnasje, mål, verft, byggested og endelig skjebne. Videre oppgis reder(e), skipets hjemsted(er) og skipets kaptein(er). En del spesielle opplysninger (rekordseilaser, langvarige seilaser, priser ved salg m.m.) er også nevnt.

Petter Malmstein (1903-1981) begynte sin sjømannskarriere på seilskute. Da han konstaterte at seilskutene var på vei ut av skipsfarten, bestemte han seg for å samle flest mulig opplysninger om de enkelte seilskutene, og gjorde dette til sin store hobby. Malmstein begynte innsamlingen av opplysninger som frivaktarbeid allerede mens han seilte til sjøs, og fortsatte på full tid etter at han ble pensjonist. Han skrev opplysningene for hånd i store protokollbøker. Registeret ble donert til Den Norske Kapp Horn Klubben, og er deponert i Norsk Maritimt Museums bibliotek.

Resultatet av Malmsteins arbeid foreligger i 82 protokoller over skip fra Norge og 20 andre land. Protokollene inneholder ca. 100.000 skipsnavn. Antallet skip er noe mindre, fordi Malmstein har ført opp skipet som ny post hver gang det har skiftet navn.

I et intervju med Aftenposten (15.9.78) da hans håndskrevne protokoller ble overrakt til Norsk Sjøfartsmuseum (senere Norsk Maritimt Museum) sier Malmstein på spørsmål om hvor han har funnet alle opplysningene: "I årenes løp har jeg kjøpt omkring 600 bøker om skipsfart. ... Norsk Sjøfartsmuseums bibliotek var til god hjelp". Ellers har Malmstein ikke gitt skriftlige opplysninger om sine kilder, men man antar at han har brukt skipsregistrene til Det norske Veritas og Lloyds' register

Det kan virke som om det står flere opplysninger om "masters" enn om andre forhold. Hvis dette er riktig, kan det ha sammenheng med at Malmstein har brukt muntlige kilder. Det kan også virke som om det er en viss overvekt av skuter knyttet til Drammen. Malmstein var selv fra Drammen, og kan ha hatt tilgang til lokale kilder.

Brutto-(brt.) og nettoregistertonn hvis oppgitt, ellers commercelester (cl).

Mål i fot hvis ikke annet er oppgitt. Malmsteins kilder på mål er Det norske Veritas (DNV) og Lloyds register measurement. Fra 1896 oppgis målene i DNVs register i engelske fot.

Malmsteins rettskriving er moderat modernisert (å for aa, delvis Fevik for Fevig osv.)

I personnavn bruker Malmstein stort sett initialer for fornavn. Søk derfor på etternavn.

Seilskipsregisteret bygger på et håndskrevet register. Vær derfor oppmerksom på at skriften kan være feiltolket (f. eks. e for c, a for o o.l.), og at person- og stedsnavn kan være skrevet feil i originalen.