Alunskiffer var det som bröts på denna plats och som sedan förädlades till alun. Bruket stod färdigt 1643 men raserades och kunde först komma igång igen år 1686.[sv]
År 1636 inleddes byggande av ett kopparverk, verket skulle komma att bli ett av de största i Europa vid denna tid. Verket togs år 1642 över av en myntmästare, vilket ledde till att Avesta myntverk under åren 1644 till 1831 stod för i stort sett all tillverkning av kopparmynt i Sverige. Staden brann 1832 och så även bruket. Men efter några år, 1874 började anläggningen av ett järnverk.[sv]
Bruket anlades 1671 i Axmar, Gävleborgs län. Från 1890 var Bergvik & Ala AB ägare. Driften upphörde cirka 1920 men lades formellt ned 1927. Numera står hyttan som byggdes på 1860-talet kvar som ett monument över den tidigare bruks epoken.[sv]
Baggå bruk kom under 1840-talet att ledas av brukspatron C J Holmkvist, och utvecklades då till en av de största stångjärnstillverkarna i Västmanland. Efter att Baggå bruk lades ned 1910 övertogs större delen av egendomen av staten. Idag är Baggå en by och ett nedlagt järnbruk i Skinnskattebergs kommun.[sv]
År 1849 beskrivs Bernshammar som järnbruk med 4 härdar om 2600 skeppund stångjärnssmide. Bruket lades ner 1870. Kvar idag finns en välbevarad herrgårdsanläggning.[sv]
Redan 1744 fann man och började bryta stenkol. Runt år 1920 var efterfrågan inte så hög på kol men under början av 1930-talet steg efterfrågan och priser på stenkol och en rad investerare prövade lyckan i Billesholm. Dock varade det inte så länge, 1932, ansågs det inte längre vara lönsamt med kolbrytningen och nästan all gruvdrift lades ner.[sv]
Bruket anlades ca 1550, men det var först på 1600- talet som järnhanteringen påbörjades. En masugn uppfördes även under samma århundrade. Smidet av stångjärn var under en lång tid dominerande, en produktion som dock lades ned 1887. Därefter inriktade man sig på redskapstillverkning. Detta blev grunden för den verksamhet som kom att bedrivas under en stor del av 1900- talet, då mindre järnartiklar var den främsta produktionsvaran. AB Borggårds bruk är idag ett svenskt företag som tillverkar delar för olika typer av fordon, lantbruksmaskiner, tvättmaskiner m.m.[sv]
Detta var ett järnbruk som nu ska vara en av Värmlands bäst bevarade bruksmiljöer. Enligt Carl Sahlin drabbades bruket av en eldsvåda under tidigt 1600- tal. 1660 erhöll man nya privilegier för återuppförande av järnhanteringen. En masugn anlades 1865 och bessemerstål blåstes 1872-1883. 1922 var hyttan senast igång, men en kort tid senare lades så verksamheten ned.[sv]
Borkhults bruk ingick i det Burensköldska fideikommisset som instiftades 1726. 1755 tycks produktionen av stångjärn ha kommit igång. Vid 1800- talets slut anlades på platsen istället en sulfatcellulosafabrik. Kring 1900- talets början brann denna fabrik ned, och all produktion nedlades.[sv]
Järnbruk i Boxholm med masugn, martinugn, smältsmedja med 11 lancashire enklhärdar, grov-, fin-, och plåtvalsverk, gjuteri, klippspiksfabrik, reparationsverkstad och verkstad för byggnadssmiden. Vid Flemminge smältsmedja med 10 lancashire enklhärdar, grov-, medium- och finvalsverk, ånghammare, manufaktursmedja och reparationsverkstad. Vid Graversfors två masugnar.[sv]
OBS! KulturNav er ikke fullt støttet av din nettleser. For korrekt funksjonalitet anbefales nyere Chrome, Firefox, Safari eller Internet Explorer 10 eller senere.
I arbeid...