Fotograf Kulturhistoriker Museumsmann
Sune Ambrosiani (1874-1950) var kulturhistoriker och museiman. Han fotograferade i samband med sin yrkesutövning inom kulturmiljövården.[sv]
Fotograf
Sten Didrik Bellander (1921-2001) började sin bana som elev vid olika ateljéer i Sverige. Efter andra världskriget tillbringade han ett år i USA som assistent åt Richard Avedon. Från 1948 hade han den egna ateljén Savoy, där han ägnade sig åt porträtt- reklam- mode- och industrifotografering. Han blev bl. a. känd för sina barnbilder. År 1958 var han med om bildandet av fotografkollektivet Tio fotografer, tillsammans med bland andra Tore Johnson och Hans Malmberg.[sv]
Fotograf
Kerstin Bernhard (1914-2004) var en legendarisk mode-, mat- och reportagefotograf. Efter fotografisk utbildning i Tyskland öppnade hon 1939 en egen porträttateljé i Stockholm. Förutom att porträttera brudpar och barn, fotograferade hon skådespelare.[sv]
Fotograf
Anton Blomberg (1862-1936) var främst verksam som fotograf i Stockholm, dit han flyttade från Karlstad 1888. Han var en av pionjärerna som reportagefotograf, och var 1899-1914 anställd för tidningen Idun. I december 1900 blev han utnämnd till Kunglig hovfotograf. 1914 lade han ner sin verksamhet efter cirka 60 000 bilder.[sv]
Fotograf Lege
Carl Peter Curman (1833-1913) var läkare, vetenskapsman, professor, kulturpersonlighet och fotograf med fotografier främst från Västkusten och Stockholm, men också från andra länder i Europa.[sv]
Fotograf
Sigurd Erixon (1888-1968) var etnolog, professor i nordisk och jämförande folklivsforskning vid Nordiska museet och Stockholms högskola 1934-55. Sigurd Erixon ledde 1916-34 Nordiska museets etnologiska fältarbeten, där han även fotograferade.[sv]
Fotograf
Gösta Florman född 1831 i Uppsala, inskrevs som kadett på Carlberg 1849. Vid avskedstagandet från det militära 1872 erhöll han kaptens rang. Redan 1863 gav han sig in på 'det borgerliga förvärfvets väg' och öppnade fotografiatelier i Kristinehamn. År 1867 flyttades ateljén till Karlstad och 1871 till Stockholm där den förblev. Flormans tekniskt utmärkta arbete erövrade Stockholm. Den högre societeten och kungahuset hörde till hans fasta kundkrets. Han var med och startade Svenska fotografers förbund 1895, där han även var ordförande i många år.[sv]
Fotograf
Thorvald Gehrman (1855-1946) blev yrkesfotograf 1896, då hans fotograffirma etablerades. Han var främst verksam i Stockholm, Uppsala och Hedemora. Han dokumenterade landskapet Dalarna för Svenska Turistföreningen, STF. Han utnämndes 1910 till Kunglig hovfotograf.[sv]
Fotograf
Karl Werner Edmund (KW) Gullers (född 1916-09-05, död 1998-02-21), var en internationellt uppmärksammad svensk fotograf. Efter att ha gått i lära hos bl a porträttfotografen Jan de Meyere startade han egen verksamhet år 1938. Förutom otaliga reportage för tidningar som Picture Post, Se, Vi och Allers gjorde han 100 fotoböcker i både färg och svartvitt. Hans bilder utgör en unik dokumentation av den genomgripande förändring Sverige gått igenom under 1900-talet.[sv]
Fotograf Historiker
Emil Hildebrand (1848-1919) var en svensk historiker och under åren 1901-1916 riksarkivarie. Han införde proveniensprincipen som grund för den svenska arkivvården. Utöver det arbetade han med urkundsutgivning och som författare av bl a läroböcker. År 1880 startade han Svenska Historiska Föreningen tillsammans med Carl Silverstolpe. Där var han ugtivare v Historisk tidskrift där han också skrev artiklar, recensioner och redigerade.[sv]
Fotograf
Erik Holmén (1893-1963) var fotograf för Nordiska Kompaniet (NK), med uppdrag från 1917-1961. År 1951 utsågs han till hovfotograf och hade också andra uppdrag vid sidan av de för NK.[sv]
Fotograf
Johannes Jaeger (1832-1908) var en svensk-tysk fotograf född i Tyskland. Han studerade 1848 -1851 vid Berlins konstakademi. I början av sin karriär som fotograf tillbringade han sommar-säsongerna på resande fot och 1858 annonserade han i Skånska posten att han hade för avsikt att stanna i Kristianstad i 14 dagar. År 1863 etablerade han sig i Stockholm. Den 1 januari 1865 förärades han med en hovfotograftitel . År 1890, vid 57 års ålder, lämnade Jaeger plötsligt Sverige och återvände till Tyskland.[sv]
Fotograf
Emil Johansson (1879-1948) var född i Transtrand. Han arbetade som biträde i handelsboden i Risätra och började sitt fotograferande under samma tid. Han var troligen en av de första amatörfotograferna från orten.Han är en av 26 bygdefotografer i trakten runt Lima socken, vars bilder postumt blev kända vida utanför Sverige i och med den stora utställningen 'Lima bortom Mannaminne'. Södertäljefotografen Sven Johanssons samling av äldre fotografi (ca 1900-1938) som han sedan slutet på 1950-talet, samlat in från sin hembygd.[sv]
Fotograf
Tore Johnson (1928-1980) var en svensk fotograf, medlem av gruppen Tio fotografer. Han kom att bli mest känd för sina verklighetsnära men samtidigt poetiska bilder av storstadens miljöer och människor, såväl i Sverige som i andra länder.[sv]
Fotograf Kulturhistoriker Etnolog
Nils Keyland (född 1867, död 1924) var en finskättad folklivsforskare och kulturhistoriker som också var en framstående fotograf.[sv]
Fotograf
Axel Lindahl (1841-1906) var en svensk-norsk fotograf född i Mariestad i Västergötland 1841 och är en av de främsta av sin generations landskapsfotografer Tillsammans med sin bror Uno startade han en ateljé i Uddevalla 1865. Redan 1866 ställde han ut sina fotografier på Stockholmsutställningen 1866.1875 flyttade han till Göteborg. Vid den tidpunkten hade han börjat fotografera stads- och landskaps vyer. Resrutten begränsades till en början till den svenska Västkusten och Stockholm, men från 1877 utvidgades den även till Norge. En kraftig överetablering av porträttfotografer i Göteborg var troligen en orsak till att Lindahl slog sig på landskapsfotografering.[sv]
Fotograf
Viktor Lundgren (1884-1967) var trädgårdsdirektör i Härnösand. Han var även en betydande fotograf, representerad på flera institutioner. Sedan 1927 ska han ha fotograferat 7000 - 8000 fotografier för Svenska Turistföreningen. Hundratalet finns publicerade i föreningens böcker och tidskrifter. År 1931 vann han Dagens Nyheters stora fotopris om 1 000 kronor. Minst tre gånger kom han på medaljplats i den stora Riksfototävlingen bl. a 1949, då han belönades med liten silverplakett. Från 1939 började Viktor Lundgren med färgfotografi och med dessa illustrerade han de populära föredrag han höll i landet -närmare 300 st.[sv]
Fotograf
Hans Malmberg (1927-1977) var under alla sina yrkesverksamma år frilansande reportagefotograf/ bildjournalist. Han arbetade för bl a Stockholmstidningen, Vi och Se. Hans reportage från Koreakriget för tidningen Se publicerades över totalt 50 sidor i åtta nummer. Han gav även ut fler böcker. Hans Malmberg var en av de som bildade fotografkollektivet Tio fotografer 1958.[sv]
Fotograf
Axel Malmström (1872-1945) var Stockholmsfotograf och pionjär inom pressfotografi. 1901-1930 hade han också en egen ateljé i Stockholm för porträttfotografering.[sv]
Fotograf
Ernst Manker (1893–1972), intendent och forskare vid Nordiska museet i Stockholm var en av 1900-talets mest kända och tongivande utforskare av samer och samiskt liv. Han använde flitigt kameran för att gestalta sina erfarenheter och blev med tiden även en respekterad fotograf[sv]