Fotograf
Lars Jesper Benzelstierna (1808-1880) var underlöjtnant vid norra Skånes infanteriregemente, men tog avsked från det militära år 1841. Han utförde det första, idag bevarade fotografiporträttet i Sverige, under 1840-talet. Hösten 1840.var han tillsammans med Urban Emmanuel Mannerhjerta och Georg Albert Müller den första att ställa ut egna daguerreotyper i Sverige Utställningen hölls på Kungliga Slottet i Gamla stan i den norra slottsflygeln där museiverksamhet då bedrevs.[sv]
Fotograf
Hélène Edlund (1858-1941) var verksam i Stockholm under slutet av 1800-talet med Ateljé bla på Östermalmstorg 2. Hon finns förutom på Nordiska museet även i bl a i Stockholms stadsmuseums samlingar. Vi vet att hon verkade som porträttfotograf.[sv]
Fotograf
Bertil Ekholtz (1915-2013) var dokumentärfotograf verksam i Västerbotten. Som son till två fotografer började han fotografera på 1930-talet. I början fotograferade han porträtt, sen stadsmiljöer i Umeå, landskap, gruvindustri och utbyggnaden av vattenkraften. Han hade fotograferingsuppdrag för skogsindustrin, bl.a. för Mo & Domsjö och SCA. Han fotograferade även för Svenska Turistföreningen (STF), Västerbottenskuriren och Västerbottens museum och var verksam till slutet av 1990-talet.[sv]
Fotograf
Hedda Ekman var fotograf och skrev också böcker, bland annat släktkrönikor över familjen Johan Ekman. Motiven för hennes fotografier är familjeliv och porträtt, folkliv och natur, fiskare och fiskförsäljning. 1894 började hon fotografera med stativ och glasplåtar i Göteborgs skärgård där hon och hennes familj hade sommarvilla på Styrsö sedan 1891. Hon har också fotograferat i London och på den engelska landsbygden.[sv]
Fotograf
Fotografen Gösta Glase (1920-2001) är upphovsman till många klassiska Stockholmsfotografier från 1950-, 60- och 70-talen. Gösta Glase var gift med journalisten Beatrice Glase, och tillsammans har de gett ut flera böcker om Stockholm. Båda var också verksamma i tidskrifterna Idun och Vecko-Journalen där Gösta Glase medverkade med porträtt, mat-, mode- och resebilder. I slutet av 1950-talet fick han i uppdrag av stadsträdgårdsmästare Holger Blom att dokumentera all offentlig konst i Stockholm.[sv]
Fotograf
Agnes Hansson (1888-1961) arbetade som rödakorssyster och hade fotografi som sitt stora fritidsintresse. Hon var en av Sveriges mer framstående amatörfotografer under 1930-50-talet; medlem i Stockholms Kameraklubb och deltog flitigt i diverse fototävlingar. Hennes bilder är starkt präglade av periodens lyriska piktorialism och brukar förknippas med den s k Rosenlundsepoken inom svensk fotografi. Hon har fått två egna uppslag i ”Den svenska fotografins historia” (Söderberg/Rittsel, 1983).[sv]
Fotograf
Gustaf Adolf Hedman (1876-1955)var fotograf i Transtand från början av 1920-talet[sv]
Fotograf
Petrus Hedström[sv]
Fotograf
Karl Heinz Hernried (1912–1988) var en Stockholmsbaserad reportagefotograf med stor känsla för vardagliga motiv och för komposition. Han arbetade bl a som frilans. I de delar av hans arkiv som täcker 1950- och 60-talen finns bilder från ett TV-tittande folkhem liksom sociala reportage kring ungdomskultur och människor som hamnat på i samhällets marginaler. Hernried dokumenterade även framväxten av Stockholms förorter.[sv]
Fotograf
Ida Karolina Häckner (1862-1925) , dotter till riksdagsmannen Jonas Andersson föddes på Häckenäs i Roglösa i Östergötland. Efternamnet Häckner tog Ida från platsen där hon växte upp . Ida återfinns som ateljéfotograf i Malung från 1898-1909. Där var hon ortens enda fotograf under sin verksamhetsperiod och det finns även fotografier från miljöer människor och miljöer ute på bygden bevarade efter henne.[sv]
Fotograf
Selma Jacobsson (1841-1899) fick sin utbildning hos fotografen Bertha Valerius och studerade sedan i Wien i Adéles ateljéer och hos fotografiprofessor Monuckhoven i Gent. År 1872 övertar hon Valerius ateljé på Drottninggatan och från 1877 etablerar hon sig på Fredsgatan 15. Kundkretsen kommer i första hand från diplomatin och den högsta societeten. 1899 utnämns hon till hovfotograf.[sv]
Fotograf
Erik Julin (1883-1970) var etablerad som fotograf i Stockholm.[sv]
Fotograf
Frans G Klemming (1859-1922) föddes i Stockholm. Efter avslutade studier åkte han till USA för att bli lantbrukare, men efter missöden där tvingades han att bli fotoassistent i en ateljé. Åter i Sverige gick han som 'andre operatör' hos Johannes Jaeger. Han assisterade även Hakelier samt Leverin i Göteborg, Dahllöf i Stockholm och Nyblin i Helsingfors innan han öppnade eget 1891 på Hamngatan 38. Klemming var ledamot av Svenska Fotografers Förbunds styrelse, under många år. Han var förutom en god porträttfotograf särskilt framstående som frilufts- och sportfotograf.[sv]
Fotograf
Berndt Klyvare 1929-2008 var en dokumentärfotograf och -filmare, med ett eget poetiskt bildspråk, som inspirerat och satt sin prägel på den svenska dokumentärfotografin. Åren 1954-63 verkade han som stillbildsfotograf, för att 1963-87 helt övergå till film. Efter 1987 arbetade han med båda medierna fram till sin död 2008.[sv]
Fotograf
Mark Markefelt (1918 - 2009) var byråsekreterare på Statskontoret, ansvarig för verkets trycksaker. Han fotograferade på allvar från början av 1960-talet bl a reportage och genrebilder att användas för turism o reklam. Han reste för ett flertal av Sveriges rederier i ett 70-tal olika länder och fotograferade livet ombord, lastning lossning mm, men fotograferade även tunnbrödsbak, tennisturneringar m.m. hemma i Sverige. 1998 skänktes ca 2000 dior av det svenska materialet till Nordiska museets arkiv. Även Statens maritima museer innehar en del av Markefeldts material.[sv]
Fotograf
Björn Allan Myrman, född 1942 i Stockholm, död 1999 i , var verksam i första hand som reportage och dokumentärfotograf med socialt inriktade bildreportage för tidningar som FiB/Kulturfront. Under 1960-70-talen ingick han i bildgrupperna Opus och Bildaktivisterna. Myrman blev uppmärksammad för sina bilder av finska och svenska romer under denna tid. Han gjorde även reportage om funktionshindrades vardag, alternativ jul, Kuba och Vietnamdemonstrationer.[sv]
Fotograf
Key L Nilson (1938-2002) var verksam som frilansfotograf, bland annat på Gotland. Hans fotografier behandlar rörelse och ljus. Key Nilsson har illustrerat och producerat ett stort antal böcker, varav ett flertal tillsammans med hustrun Siv.[sv]
Fotograf
Pål-Nils Nilsson (1929-2002) började frilansa som fotograf vid 20 års ålder och var en av sin generations mest produktiva och mångsidiga fotografer och filmare. Han började som reklamfotograf, men är framför allt känd för sina fotografier av landskap och kulturhistoria för Svenska Turistföreningen (STF) samt ett antal TV-filmer. Ofta skildrade han minoriteter som samer och romer. En av initiativtagarna till fotokollektivet Tio fotografer 1958. Fotolärare och professor vid Fotohögskolan 1986-91.[sv]
Fotograf
Bertil Norberg var Stockholmsbaserad frilansfotograf och arbetade för både dagspress, veckopress och fackpress. Han fotograferade också för Pressens Bild. 1932 blev han medlem i Pressfotografernas klubb, PFK, och 1939 valdes han in i styrelsen. Bertil Norberg blev på 1930-talet utnämnd till Kunglig hovfotograf.[sv]